“Du läser in så mycket i mitt beteende. Fråga mig istället”, sa Nicklas och slog med handen i bordet. Mia lade huvudet på sned och iakttog honom en lång stund innan hon suckade och sa: “Min mamma…” “Se, nu är du där igen. Har du inga egna åsikter och tyckanden? Måste du ALLTID lyssna på […]
Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gårdenArchive for August, 2013
Mina bara fötter nuddade redan vid vattenytan. Det isade i tårna och jag försökte tänka bort repet men kände hur huden drevs ihop och hotade spricka. Rösten inom mig sa envist åt mig att hoppa.
Det är måndag morgon och gässen flyger i ett v över mitt huvud medan tuppen gal hos grannen. Gräset är grönt och regnet som fallit inatt älskas av allt grönt. Jag öppnar dagens tidning och läser om en man som dödat en kvinna bara för att han tagit beslutet att göra det. -Det var jakt! […]
Den vita tvättlinan slingrade sig i min hand som en galen orm, tvinnade in mina smala händer och fick mig att släppa blicken på henne, den andra kvinnan i min mans liv. Jag hade gjort det – beviset fanns mitt framför mig, liggande i en underlig ställning med tungan hängande som en slips. Jag skrattade […]
Jag strök med handen över det vitmålade staketet och följde ån som rann under bron med blicken. Skulle det vara som vanligt där hemma, skrikigt och bråkigt med pappas tordönröst och mammas låga, rädda? Jag såg att gubben Persson som vanligt satt och metade. Han hade berättat för mig att han inte hade någon mask […]
“Det här förstår ni är ett ben från en dinosaurie”, sa mannen och höll upp en vit bit. “Den är mycket, mycket gammal. När tror ni att de levde här på jorden?” fortsatte han och gled med blicken över flickorna som stod och fnittrade. “Ni där? När?” “Jag vet inte”, sa en mörkhårig flicka och […]
Jag såg dem på långt håll. Tessans gula klänning och Fias turkosa shorts lyste. De skrek och viftade med händerna och jag försökte höra vad de hojtade. Flickorna var alldeles röda i ansiktet och håret stod på ända. Fia höll det röda hundkopplet i handen. “Mormor, mormor, Tulle har blivit ormbiten”, flämtade Tessan fram när […]
“Sanningen svider, eller hur? Jag hade inte tänkt säga något, men…” “Nu njuter du va?” sa Nils och bet sig hårt i läppen.
“Jag äger dig. Bestämmer vart du ska gå och vad du ska äta. Så länge jag betalar räkningarna lyder du mig. Begrips?” “Du är inte min pappa. Du är bara en fånig ersättning i sängen för min far”, skrek jag och hann inte stoppa orden jag hållit inom mig. Jag hann inte ducka.
“God morgon”, sa hyresvärdinnan och log så att hennes snus syntes. “God vet jag inte, men likväl är det morgon”, muttrade Bill och stängde tröjan med ett hårt ritschande. “Jag har för övrigt inte sovit en blund, så…ja vad kallar man då morgonen? Uppvaknande? Mer öppnande av ögonen?” “Såja, inte ta på dig butterkepsen nu. […]