Igår var det första lektionen för Ylva Carlsdotter Wallin
Hon är barnboksförfattare och ska lära ut de hemliga knepen att skriva för barn.
Vi är sju tjejer och en kille som har blandade bakgrunder. Ett trevligt gäng som alla har skrivardrömmar och drivs av olika anledningar till närvaron vid bordet.
Innan Ylva kommer in i rummet sitter jag och några tjejer och pratar om varför vi är där, vad vi gjort tidigare och vem vi är.
Det är alltid kul att träffa nya skrivarintresserade människor. De förstår mig på ett sätt som en “vanlig” människa inte gör. De fattar varför jag sitter nedhukad över datorn och skriver på manus som kanske aldrig ges ut. De förstår att jag kan tillbringa en hel dag med att bara skriva och glömmer att äta och dricka.
När Ylva kommer presenterar hon sig och sitt skrivande för att därefter be oss intervjua varandra.
Det är ett annorlunda sätt att lära känna en annan och naturligtvis pratar jag om mina böcker och barn.
Det blir tjockt i halsen då jag pratar om mina svårigheter att få barn och anledningen till att jag gav ut min bok, men Virve som hon heter får mig att känna mig bekväm i situationen.
Ylva pratar om att skriva för barn och vi granskar texter för att lära oss skriva utifrån barnperspektiv, men framför allt skriva böcker som riktar sig till barn.
Hon pratar också om vikten av att gestalta bra. Det gäller att gestalta så att läsaren ser bilden.
Ofta när man skriver för barn besjälar man djur eller saker. Det är grävlingen eller synålen som är huvudkaraktär.
Ylva kommer ut med en bok som heter Så skriver du för unga i maj.
Vad anser du vara barnlitteratur?
Skrivprocessen är likadan som vid “vanligt” skrivande, men det är kortare texter. Den stora skillnaden är vem som läser och hur det är skrivet.
Man lämnar utrymme för hoppet och skonar läsaren(barnet)
En barndomsskildring för barn skrivs ur barnets perspektiv, inte den vuxne som berättar om sin barndom. Orden blir annorlunda.
Martin Widmark skriver deckare för barn. Han skriver enklare än för vuxna, men lika spännande.
Vad är ett barn då? undrar Ylva och tittar på oss.
Enligt FN är ett barn en människa mellan 0-18 år, men 0-åringar läser inte så mycket så Ylva lägger strecken 1-18 år vilket låter helt logiskt i mina öron.
Visste du förresten att ett barn inte förstår ironi förrän det är tolv. Det betyder att många barn mår dåligt eller struntar i när föräldrarna ironiserar det de gör. De förstår helt enkelt inte ordens mening.
Måste jag skriva enklare för att tilltala barn?
Nä, inte alls. Barn vill lära sig nya ord, men det får inte bli för många, och måste befinna sig inom rimliga svårighetsgränser.
Man klassar in böckerna i:
3-6 år
6-9 år
9-12 år
12+
Detta för att förlagen och biblioteken ska kunna sätta in dem på olika platser i systemet. De vill hålla reda på till vilken grupp boken vänder sig. Därmed inte sagt att en vuxen kan läsa och få behållning av en bok riktad mot barn. Hur många har inte läst Pippi eller Emil och skrattat gott?
Den hemliga nyckeln att skriva för barn är att hämta från sin egen barndom. Det vill säga tänka tillbaka på hur du kände det och vad du tänkte då du var liten. Gå ned till grodperspektiv (du var ju kortare då) och titta på dig själv.
Nu ska jag samla ihop mina saker för att åka och titta på ett eventuellt jobb, sedan…ska jag ut på rajraj.
Inatt ska jag ut på Ölbonanza med massor av andra författare. Sååååå colt.
