Idag fyller jag femton, tänkte Sara och tittade mot det gula huset som rymde henne, två småsyskon, pappa Herbert och mamma Tindra. “Idag fyller jag femton och kan inte ens cykla själv längre”, sa hon halvhögt och pressade ned händerna över de smala hjulen. Än så länge hade hon inte hittat riktigt hur man gjorde för […]
Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gårdenArchive for July, 2013
Hålet hade samma diameter som en ölburk och väggarna dröp av grön slime, men vi var tvungna att gå igenom oavsett hur det såg ut. Det var vi fullt medvetna om. Som vanligt krånglade lilla Saga. Hon var trots allt inte mer än sju. “Rolf, jag tycker det här är äckligt”, sa hon och grimaserade […]
Kerstins bröst häver sig hetsigt fram och tillbaka och de runda kinderna är rödblossande av ilska. Över munnen som är hårt sammanbiten syns små svarta hårstrån så tunna att de bara kan anas när hon står med solljuset mot sig. ”Ta ditt pick och pack och försvinn!” Hon tar av sig en silverfärgad nyckel […]
Jag hade aldrig varit här, det visste jag med bestämdhet, men samtidigt kändes allt så underligt välbekant.
Idag jobbar jag inte. Idag fyller vårt första kärleksbarn tio år. Herregud vad fort tiden går. Det känns som om det var igår vi kämpade så infernaliskt för att få barn och lämnade landet för att slippa tankar på missfall och blod, barnlängtan och hemmaliv utan barn. I Thailand blev han till vårt lilla kärleksbarn. […]
“Det är något jag undanhållit dig”, sa Tobias och tryckte ihop min hand så hårt att den vitnade. “Något du måste få veta innan vi blir ett par på riktigt.” Jag lösgjorde mig ur hans grepp och skakade handen för att få ut blodet i den igen. “Oj förlåt, gjorde jag dig illa?” sa han […]
En polisbil med blinkande sirener kom åkande bakom oss. Jag svängde in på sidan och hörde gruset knastra under däcken. Efter en kort nick mot mannen som körde förbi svängde jag ut på den svarta landsvägen igen.
Morgonen började med en envis signal som vägrade låta sig stängas av. Vad det var? Min mobil förstås. Den ringer exakt klockan sex varje morgon, utom helgerna förstås. Nåväl, Peter stängde av den och jag väckte liv i min värkande kropp. Allt gjorde ont. Inklusive min stukade fot som fortfarande ger sig tillkänna. Lite svårt […]
Pappa älskade att köra bil och det hisnade i magen när han åkte genom kurvorna. När älgen steg ut på vägen skrek jag och höll mig krampaktigt i dörrhandtaget. Som i ultrarapid såg jag pappas huvud krascha in i rutan som splittrades. Som vanligt använda han inte bälte.Efteråt fanns bara tystnad.
Måndag igen då. Men den här måndagen är inte som andra. Efter att jag städat ett företag ska jag hem och skriva på manuset igen. Du vet det där jag jobbat så hårt med i vinter. En av de stora frågorna i manuset läste jag under tiden jag klippte gräsmattan igår. jag sprang in för […]