Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv

Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården

Archive for the ‘Dagboksinlägg’ Category

March 21st, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Morgonstund-klimakteriehäxa.

Hej och hå vad jag gillar att bli äldre…

INTE
Jag har hamnat i det så kallade klimakteriet och har helvetesnätter. Kroppen susar glatt mellan att var iskall så jag hackar tänder och kokhet så jag är övertygad om att jag ska brinna upp.
Däremot är jag inte ilsken som man tydligen kan bli.
Inatt har jag försökt sova men blivit väckt av att frysa omväxlande svettas.
Har du varit där? Eller kanske du är där? När går eländet över?
Det värsta är när det händer i en kö. Då finns inget annat än att öppna upp jackor och försöka svalka sig genom att röra på tröjan för att få in luft under den. Emellanåt har jag svimningskänslor.
Men, men…så fort isen släppt ska jag dra på mig träningskläder, ta hunden i kopplet och springa tills svetten sprutar. Det är tydligen en grej som fungerar effektivt när man hamnat i det här.
Fördelen är att jag sover korta stunder och kan fundera på skrivandet istället för att drömma. Hm…jag ändrar mig. Jag tycker om att drömma drömmar som jag sedan skriver ned och gör noveller av. Saknar den tiden.
Nu ska jag förpassa mig till min favvofåtölj och fnula på några av mina karaktärer.
March 20th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Produktivitet-vargen kommer-lodjur likaså.

Det är sanslöst vackert ute och snön flyger på tvären istället för rätt ned.

Pojkarna är förkylda och ska roas, men jag måste ändå ut och skotta bort snön från tomten för att Peter över huvud taget ska komma in.
Som tur är, är snön lätt. Den flyger av spaden när jag snurra runt för att kasta den i vindriktningen. Om jag inte skulle göra det skulle jag snabbt förvandlas till snögubbe. Vilket jag ändå gör efter en timme utomhus. jag gillar när naturen gör så här, blir trotsig och trycker ned oss människor som tror att vi är så duktiga. Bilarna smyger efter vägen, bromsar när snövallarna dyker upp på vägen och pressar sig sakta genom dem. Gissa om jag är glad över att slippa åka ut idag?
Zabine kommer att sova över hos sin väninna ikväll och ska inte hämtas.
Kaminen har gått hela dagen och det är bara att pulsa ut i snön igen och hämta mer. Vi har mer än tillräckligt med ved.
Igår fick jag veta att det finns lodjur här i trakten OCH varg. Zabine blev rädd att den skulle ge sig på hundarna i hundgården.
Jag blev mest fundersam över om jag skulle våga släppa ut Lilleman själv. Hm…hur farlig är en varg egentligen?
Det blir nog pappa som får lösa den frågan. Han är jägare och bor kvar i Hälsingland där de numera har både varg, lodjur och björn.

Aprop varg ja…vår dotter Zabine har skolkat från skolan flera gånger och skyllt på huvudvärk. Igår ringde hennes fröken och sa att Zabine haft ont i huvudet men att hon nog sa så för att hon visste att jag var hemma.
Vi diskuterade ämnet på kvällen med Zabine som sa att hon visst hade haft ont i huvudet.
Jag berättade då sagan om Peter och vargen. Något jag gjort förut flera gånger.
Du vet herden som skriker på hjälp flera gånger och skrattar hånfullt när byborna kommer springande.

Nu har vi ätit lunch och jag kan återvända till mitt skrivande.
Två böcker ligger och väntar på att bli lästa för barnen: Ännu en Rakel-bok och Trollposten av S.Lindberg.
På mitt skrivbord ligger också en speciell bok. Nämligen Kim M Kimselius Att skriva med glädje.
Jag har inte kommit så långt i den men slås av det personliga tilltalet. Jag har träffat författarinnan flera gånger och hör hennes röst när jag läser.
Jag återkommer när jag läst klart.
Dagens uppgift är att skriva en novell tills morgondagens kurstillfälle.
Karaktären är klar, platsen likaså. Nu gäller det att stänga in honom med två främlingar och fixa några konflikter.
Ha en fortsatt bra dag
March 19th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Harjakt-Teliastrul-oväder

Jag trotsade vädret imorse och segade mig och småtuffsarna till skolan. En liten bit hemifrån ser jag en kvinna som kört av vägen och fastnat på metallräcket. Hon står utanför bilen och har sällskap med en man i en annan bil så jag sladdar vidare och kör ännu försiktigare.
När jag kommer hem ser jag två hundar komma springande nedför berget mittemot oss och undrar vems det kan vara. Då vänder de sig så jag ser dem i profil. Det är en stor räv som jagar en hare. Räven ger upp och går mot vårt hus, men stannar när den hör mian hundar som kastar sig mot fönstret och skäller som galningar.

Idag har jag skrivit hela dagen. Inte en utan tre olika noveller som jag tänkte använda på kursen. När jag står och lagar mat kommer jag på den ultimata berättelsen. En fortsättning på föregående veckas och sitter nu och tråcklar igen.

Teliagubben har varit hit igen utan att få någon ordning på vårt nät. Det är en kortslutning ca 100 m från huset och han kom säkert hit tio gånger innan han suckade och bad att få återkomma imorgon med en annan anställd som var bättre än honom på teknik.
Suck…vi får nog inget nät. Jag vill så gärna ha det nu när jag ska bygga min och Peters nya hemsidor. Vet du förresten något speciellt tema från wordpress som du gillar? jag har provat flera och skulle gärna vilja ha den som min blogg Novellbloggen.
Nej nu har jag lagt barnen, packat gympasäckar och dealat med Zabines kompis mamma om att Zabbis ska sova över där. De ska nämligen på karate.
Nu min vän tänker jag skriva lite igen.
Ha det gott
March 15th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Jag ligger efter

Jag ligger efter, det är jag fullt medveten om. På kvällarna när jag kommit hem har Peter gett mig onda ögat om jag ens närmat mig datorn.

“Kom och sätt dig här med mig”, säger han och drar filten över våra ben.
Samtidigt spränger min skalle av skrivideer. Att gå på så många kurser som jag gjort den här veckan gör mig euforisk och om inte Peter stoppade mig skulle jag bosätta mig på kontoret och skriva, skriva, skriva.
I går var det femte gången jag var på kurs för att lära mig hemligheten med att skriva för barn och ungdomar.
Vi läste och dessikerade varandras noveller igår. I tre timmar. De där magiska timmarna ger vår underbara lärare Ylva Carlstedt oss så otroligt många tips. Det är knappt jag hinner anteckna dem.
Jag skriver och lyssnar konstant.
Och jodå du ska få dem du med, men inte än.
Idag tänker jag inte gå en meter. Barnen är på skolan, solen skiner ute, men jag tänker sätta mig i min fåtölj och skriva på mitt manus så det äntligen blir redo att åka till testläsare och lektör.
Du läser väl förresten tidningen Skriva? Om du scrollar uppåt hittar du ett kanonerbjudande som de har just nu. Förresten är det lika bra att prenumerera på en gång. Då missar man inga nummer.
Jag brukar sätta mig ned och lusläsa den. Antecknar vissa saker som är mer intressant än andra. Visst har jag tidningarna kvar, men om jag skriver ned tipsen fastnar de bättre i hjärnan verkar det som. Så gjorde jag i skolan också. Varteviga ord jag skulle lära mig präntades ned. Idag står de pärmarna i Hälsingland hos ma och pa.
Nä nu lämnar jag dig en stund.
ha en härlig dag
March 14th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Stenskott och kursdags

I morse var jag trött så trött och ville inte alls kliva upp, men gjorde det i alla fall. barnen var minst sagt lika tröga och gäspade och gnällde i samma delar.

Peter hade redan åkt och jag satte igång bilen för att rutan skulle bli isfri. Tjo flöjt vad den blev. Jag hade is på båda sidor, inne och ute.
Barnen satte sig i bilen och vi halkade iväg mot skolan.
När jag lämnat Lilleman efter sjuttiofjorton pussar åkte jag vidare mot en bilverkstad i syfte att laga mina stenskott på rutan. 
De hade inte tid.
På väg hemåt igen får jag ytterligare en sten på rutan och ser en stor stjärna breda ut sig.
Jävla stenar, jävla dubbfria däck.
Nåväl, jag får tid klockan 13.30 och åker hem för att skotta bort skit från hundgården iklädd fleeceställ och kängor. Gissa om det blåste in till huden. Brrr.
Solen kom fram och jag satte mig med mina kurskompisars noveller. Tanken är att jag ska recensera/granska dem inför de andra och få min recenserad/granskad. Jag gillar inte alls att sitta och peka på andras fel. Det är mycket enklare brevlådas. Påminn mig det om jag någonsin börjar som redaktör eller lektör.
Klockan tolv ringde mobillarmet och jag åkte till bilverkstaden igen. samlade ihop alla papper tills ikväll, men märkte lite senare att jag glömt det viktigaste…granskningarna. 
“Jävlar”, sa jag och undrade för mig själv om jag skulle hinna hem efter lagningen av rutan.
Det skulle bli målfoto, så jag skippade tanken och skrev ned en ny granskning.
Nu sitter jag i Folkuniversitetets cafeteria och skriver på manuset medan jag väntar på att kursen ska börja. Idag är det barnböcker som gäller.
När jag skrev novellen tills idag hittade jag en karaktär jag gillar och som säkert kommer att finnas med i en kommande barnbok. Ska bara lära mig hur man skriver först.
Ha en trevlig kväll.
March 13th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Tv-manuskurs – skrivande

Tidigt imorse innan någon vaknat åt jag gröt och for iväg genom snöflingorna med min lilla bil. Halvägs till Tumba halkar jag från ena sidan till den andra och tackar Gudarna att jag inte mötte någon. Då hade det smällt obönhörligt.

Kursen började nio idag och jag passade på att läsa mina Att skriva för barn-kamraters texter. Tänk att det finns så många duktiga skrivare jag njuter av att läsa bidragen och hittar några fel i min text som jag rättar.
Tavlorna som finns inne på Norra latin är fantastiska och jag insuper lite konst innan kursen börjar och ligger på max hela dagen. Vi kör till och med en halvtimme extra.
Idag pratade vi ännu mer om det här magiska manuset som vi tänker skapa. Sida efter sida fylldes med bokstäver och siffror. Johann delade med sig av sitt kunnande och vi som lyssnade insöp allt med allvarlig min.
Det sista vi gjorde var att titta på SOLSIDAN och dissekera den. Vi ställde upp karaktärer och hur de jobbade med dem i avsnittet. Samtliga skrattade så magen kramade eftersom serien är så förbålt rolig.
Efter kursen träffade jag mina skrivartjejer och babblade flera timmar. Vi pratade om det vi inte kan göra med våra män och killar. Det är inte många som står ut med det typiska stötandet och blötandet av karaktärer och händelser. Hur man skriver och hur man inte skriver.
Peter ringde och sa att han låst sig ute, men jag sa att han varit den sista som gick ut i morse och borde ha nyckeln på sig. Ha, ha och det hade han. Den hade glidit ned mellan bilsätena. När han kommit in i huset hittade han inte mobilen, som jag just då ringde febrilt på för att berätta att jag var på väg hem.
“Abbonenten du söker kan ej nås för tillfället”, säger en mansröst och gör mig frustrerad. Stod Peter och barnen på gården och väntade på mig just nu? Eller? Hade de kommit in?
Till slut når jag Peter och han berättar vad som hänt.
Eftersom jag åker först pendeln sedan bil så är jag inte hemma förrän en timme senare. Så skönt att sätta sig i soffan och bara vara. Hjärnan har fått jobba i två dagar nu. Johann har fyllt min skalle med tips, idéer som kommit på vägen angående mitt bokmanus. (Jodå, det är sant. Mitt pågående manus finns ständigt i huvudet och jag snappar upp detaljer jag tänker använda i manuset.
Nu sover samtliga barn, hundarna är rastade, Peter sover i soffan och jag jagar ord samtidigt som jag röjer upp bland faktaböckerna som hotar att dränka mitt skrivbord.
Jag lägger ordentligt alla i samma ämne i hög efter hög och ställer de aktuella grammatikböckerna och skrivböckerna efter varandra. Pedanten i mig agerar hustomte.
Igår hann jag inte skriva något snyggt inlägg om kurserna, men imorgon tänker jag stanna hemma och skriva.
Ha en skön kväll.
March 11th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Ont jag har ont

Vi har jobbat som skogshuggare åt svärmor i helgen, och skottat tak.

I morse när jag skulle kliva upp, så kom jag inte upp. Det gjorde ont typ överallt.
Peter hade lika ont han och vi funderade några sekunder på att stoppa världen och krypa ned igen.
Nu kan man ju inte göra så. Det var bara att bita i det sura äpplet och masa sig upp.
Upp kom jag, men det värkte banne mig ännu mer när jag stod upp.
Men vi har fått ved inför nästa vinter och tränat våra kroppar.
Vädret var underbart om än kyligt och jag höll på tills benen skakade av trötthet. Inte bara benen förresten. Hela jag skakade.
Barnen kom långsamt upp och åt under tystnad. När vi ätit klart ber Raz att få en kokosboll. Jag säger ja, och han äter upp den och tar en till varvid de andra skriker högt.
“Han tar två mamma!”
Jag frågar honom varför han tar två och får svaret:
“Jag har bara tagit en. Jag lovar.”
Jag spänner ögonen i hanom och säger:
“Jag vet att du tagit två. Eller hur ungar?”
“Jaaaa!”
“Ljuger du för mig?” säger jag och möter hans blick. “Det är fult att ljuga.”
Razmus viker inte med blicken och säger:
“Jag har inte tagit två mamma.”
Vi har en lång diskussion om hur viktigt det är att tala sanning, och han erkänner.
Vad månde bliva?
När vi ska åka från vår tomt blir jag ståendes i minibacken som har max 14 graders lutning. Jag kommer varken framåt eller bakåt, hjulen bara snurrar.
Förbannad på vår väghållare springer jag in och hämtar kol samtidigt som grannen kommer åkande. Han kommer inte förbi.
Efter att jag slängt på kol på isen biter det bättre och jag kan åka iväg till skolan. halvvägs dit säger Zabine att hon har ont i huvudet.
“Du skolkar inte nu?” säger jag med allvarlig röst och funderar på vad som är sant och inte. Alla barnen vill vara hemma med mig och då och då skolkar de och ljuger att de är sjuka.
“Nej mamma.”
Vi lämnar barnen och jag skrattar när Hampuz säger att han ont i huvudet.
“Nej du min lilla spjuver. Du ska till dagis idag. Tänk vad kul du ska ha med dina kompisar”, säger jag och hoppas slippa undan bråk.
Och jodå, han rusar in till sina vänner och kommer bara tillbakaspringande för att få kram och puss.
Jag älskar att vara mamma.
Zabine och jag drar iväg till statoil för att tanka, men jag inser att kortet ligger hemma och får vända om.
Nu sitter Zabine och tecknar. Hm…ont i skallen? Undrar jag om det inte är skolk det handlar om?
Jag skriver på datorn och repar mod att gå ut och hämta ved. Det är soligt men svinkallt ute.
Ha en bra dag och glöm inte kika på mina börjor.
March 10th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Skogsarbete

Igår jobbade jag och Peter med timmer hela dagen.

Han hade motorsågen till hjälp och jag slet med kroppen för att träden inte skulle falla åt fel håll.
Jag hade flera gånger hjärtat i halsgropen.
Barnen ledsnade snabbt och gick in i stugan för att spela på sina plattor.
Det var kallt i stugan, så kallt att de fick behålla fleecetröjorna på.
När vi kom hem vid sju var vi möra i kroppen.
Men det är skönt att jobba med kroppen tycker jag. Peter masserade mina värkande axlar så hårt att jag skrek rakt ut.
Zabine sov över hos sin faster efter att de varit på teater, och resten av ligan landade i soffan. Melodifestivalen intogs samtidigt som vi käkade mat. God sådan.
Hampuz somnade innan första tonen från Munther hördes. Det är tröttsamt med frisk luft.
Idag väcktes jag av honom klockan sex. 
Nu smörar jag mackor och laddar för en ny tur ut mot Norrtälje. Vi ska kapa ned sista trädet, röja undan sista grenarna och skotta av taket på stugan. 
Men först frukost. Både till oss och hundarna.
Ha en underbar dag
Här skiner solen trots att isvindar viner runt knutarna.
March 5th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Barn- och ungdomsböcker genom tiderna-tidningen Skriva-Litterära laborationer

Gårdagen ägnade jag åt manus och novellskrivande. Jag blundade för solen som sken envist utanför och satte mig i min härliga fåtölj.

Vid tre hämtade jag skruttungarna. Razmus följde mig hem utan att protestera och de andra gjorde likadant. Så skönt att slippa argumentera med dem.
Vi åkte till Kungens kurva och mötte Peter och bytte några stolsdynor vi köpte i förrgår. De var helt enkelt för små.
När det var gjort åkte vi till Tumba för att justera Lillemans glasögon som glappade.
På väg tillbaka till bilen passerade vi både Lindex och Kappahl som jag och Zabine smet in på och köpte lite småkrafs. Zabine hittade fjärilar som hon kunde fästa i håret, och jag…hittade ett par coola byxor.
När vi for hemåt såg jag att klockan var halv åtta. Vi hade spenderat hela kvällen med shopping.
Efter en snabb middag lade vi ungarna och satte oss framför dumburken. Eller…jag pluggade/läste boken Barn- och ungdomsböcker genom tiderna
En mycket intressant bok. En orientering över barn- och ungdomslitteraturen förr och nu utgiven 2002.
Det står bland annat om Astrid Lindgren, Sven Nordqvist(Pettsson och Findus mm), Martha Sandwall-Bergström(Kulla-gulla böckerna), Lennart Hellsing (Katten blåser i silverhorn) och många, många fler.
Som blivande barnboksförfattare är det en fantastisk källa att ösa ur. Hon ställer frågor till mig som läsare och svarar i samma stycke. Jag lär mig nya saker. Något jag som du vet älskar.
Igår hittade jag ett extremt glatt meddelande i min inbox:
Jag har fått lov att bli Affiliate till tidningen Skriva.
Det här med att sälja andras annonser har inte tilltalat mig förut. Det fanns liksom inget jag tyckte var så bra att jag skulle förespråka det. Men tidningen Skriva gör jag gärna reklam för. Den är en av de tidningar jag alltid väntar ivrigt på att få.

Idag har jag skrivit på novellen som jag pratade om och skotta hundskiten från hundgården. Tänk dig hur det skulle stinka om jag inte gjorde det. Det göms mycket saker i snön.
Solen sken så starkt att jag var tvungen att kisa.
Men jag gick snällt in när jag var klar och fortsatte med mitt idoga knappande på datorn.
Vi hade ett extra barn vid bordet som blev hemskjutsat vid sju då jag sövde småttingarna medan Peter lekte taxi Grödinge.

När de kom hem igen hade jag sövt ungarna och parkerat mig vid datorn igen. Men nu för att betala räkningar och kolla gradera. Vi behöver nämligen gardiner som är färggranna. Som gör mig glad.
Och det hittade jag. Flera stycken. Jag visar när de kommer.

Jag fick två bra böcker idag: Kim M Kimselius Vikingaträl
Tanken är att jag ska läsa den för barnen om några år. Nu försöker jag köpa alla Kims böcker för att kunna läsa dem senare.
Den andra boken var Litterära laborationer. En fantastisk bok som borde tryckas igen. Den är nämligen slut i bokhandeln och trycks inte längre.
Varför vet jag inte. Låna den på biblioteket och läs. Så många tricks och tips hur man ska skriva och vad man ska tänka på.

Nu närmar sig klockan elva och jag ska lämna nätet igen.
Ha det gott underbara du.
PS: Du prenumererar väl på tidningen SKRIVA? Där har du en tidning man läser från pärm till pärm med maximal behållning och kan göra det flera gånger utan att bli det minsta uttråkad.
Kika längst pup på min blogg så hittar du ett erbjudande som heter duga.

March 4th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

En författares klagan

Solen stör mig idag.

Den sitter där uppe på himlen och skiner ned på vår by, gör så att skaren glimmar som av silver och lockar mig att lämna skrivandet och ta en promenad.
Jodå jag vet att det är bra att lufta sig ibland, men om jag tar ett steg ut genom dörren är jag rädd att känslan jag får gör så att jag stannar kvar i solen hela dagen.
Därför stannar jag härinne vid skrivbordet och drar för gardinen. Försöker inbilla mig att det inte alls är vackert väder idag, och mer eller mindre tvingar mig själv att sätta mig i min gröna sköna fåtölj och fortsätta redigera, mala alla ord genom skallen en eller två eller tre gånger till.
Det finns massor att göra.
Dagen började med snabb uppgång på grund av Peters längtan att snooza klockan. ha, ha…det blev mycket stressigt och Peter talade om att barnen lämnades av på skolgården fem över åtta. De hade alltså fem minuter tillgodo.
Jag stannade hemma och fortsatte med fakturerandet, men slängde in En början först.
Nu finns det 260 olika börjor som jag slängt ut på nätet.
Ibland undrar jag hur många börjor som får en fortsättning av någon ute i cyberrymden. Det vore kul att se.
Efter att ha ätit en snabblunch ska jag nu ta tag i att skriva en novell till nästa Att skriva för barn-tillfälle.
Den ska handla om två karaktärer, ha en konflikt och ena karaktären ska ha ett attribut dvs ett paraply, ett gosedjur eller något annat.
Jag läser också igenom svaret jag fått på novellkursinlämningen från Jenny Bäfving . Spännande och intressant verkar det vara, men jag har än så länge bara gjort den första kursdelen.
Om några timmar ska jag hämta barnen, så det gäller att ligga i.
Ha det gott