Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv

Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården

Archive for the ‘Dagboksinlägg’ Category

December 29th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Barnvakt eller vakta på barn-klimakteriehäxa

Jullov….

Det är underbart att inte behöva stressa upp på mornarna för att sätta sig vid frukostbordet med tre halvgriniga barn och sedan pressa in dem i bilen och åka de cirka åtta kilometrarna till skolan.
Underbart…
Men, det här med att allt ska vara rättvist delat, alla knuffar, snömulningar och framför allt dettta trams gör mig snart galen.
Inte en enda sekund återstår för mig att skriva. Inte en enda…och jag saknar det. Längtar tillbaka till dagar då barnen är på skolan och jag hemma själv.
Jag minns att jag och min syster drabbade samman ofta och att mamma var galen på oss för det, men ändå…
Nåväl, räkningarna är betalda, huset varmt och gott, alla är mätta och oftast glada, så jag ska väl inte klaga.
Ovanpå alla ständiga sammandrabbningar har jag kasat in i klimakteriet. Jodå, fröken nä ursäkta fru Östlund Meijer kan numera se sig blåst på att alstra barn och har så kallade vallningar. Fy för bövelen vad oskönt det är. Jag har läst om det, men kunde inte ens föreställa mig något dylikt. Som att få störtfeber med jämna mellanrum. Numera ligger jag inte under ex antal filtar längre. Min kropp åker hiss mellan att frysa och svettas nätterna igenom, men även dagtid händer det.
“Botemedel, botemedel, botemedel” mässar jag för mig själv under tiden Google gås igenom i jakt på just det. 
Hittar en artikel från Aftonbladet där det förespråkas träning. Så…till helgen blir det springa av. Tänker ta med mig äldsta grabben och springa så att svetten lackar. 
“Vad ska vi göra på Nyårsafton?” frågade Peter igår kväll.
“Vet inte. Spelar det någon roll?” svarar jag och känner att precis så är det. Spelar det någon roll att en dag ändras till en annan? Att den dagen ligger mitt emellan två år. Det här med firande har blivit så tillspetsat och jag som är kärringen mot strömmen känner att jag struntar i alltihop. Och så blir det.
På nyårsafton ska vi titta på rockkonsert med grabben. På tv. Och äta god mat plus umgås med ungarna.
Igår fick jag papper om förnyelse av körkort och undrade naturligtvis varför jag fått det, men insåg snabbt att det är för att jag fått ett extra efternamn. Jag har inte riktigt fattat att jag är gift. Allt är ju som vanligt, och bröllopsresan är uppskjuten på obestämd tid. Ha, ha
Våra pengar går till husuppbyggnaden och det som blir över går till räkningar.
Trots att jag slitit som besatt i sommar har det mesta gått till Skatteverket.
Det är kul att vara egen företagare men samtidigt är det mycket pappersarbete.
Nu ska jag umgås med barnen.
/Anitha Östlund Meijer

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Barnvakt eller vakta på barn-klimakteriehäxa

December 27th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Tänk om jag kunde

Hur har din jul varit?

Säkert som vår. Vi har ätit gott, pratat, spelat spel både på surfplattor, tv och gamla vanliga Monopol.
Det har snöat mängder och vi har skottat. 
Mitt i julaftonens klappupppackande slår det mig att många barn inte får några klappar och att flera just i Kalles sändning sitter gömda i en garderob i väntan på att föräldrarna ska sluta bråka.
Det förtar en del av firandet för mig och jag grubblar på hur vi ska göra för att stödja dessa små barn.
Svaret är att jag och barnen tänker ta kontakt med en kvinnojour och skänka kläder och gosedjur till dem, om de nu vill ha dem.
Vi har varit ute i pulkabacken och åkt Snowracer. Lilleman försökte köra själv men det höll på att sluta med förskräckelse. Nu gick det hyfsat och efter incidenten satte jag mig bakom honom. Upp och ned, upp och ned, gång efter gång. Jag var mör i benen på kvällen.
Inatt skottade jag och Peter bort all snö som rasat ned från taket. Det är mysigt med det där vita, men, nu tycker jag att det räcker. Snön invaderar oss överallt. Vedboden, farstun, bodtaken, gångarna…ja överallt ligger det tung och blöt snö.
Idag är det lite återhämtning. Vanlig mat inmundigas, inte en skinka så långt ögat kan nå. Risgröten finns förvisso på bordet, men det gör den ju jämt.
Peter jobbar och jag tar hand om tre trulsiga barn som just för ögonblicket parkerat framför teven, disneychannel.
Telia och jag brevväxlar om deras dåliga nät och båda är lika envisa. Jag hävdar att de inte ger service och vill ha betalt ändå, de säger att felet ligger hos oss. Hm…
Lilleman fick förresten en Ipad i julklapp och jag måste säga att den är bättre än Samsung att knappa på. 
Grym grafik och kameran är guld. Verkar som om jag blivit APPLE-frälst.
Om vi ska prata om nackdelar hos min Mac Air så är det väl faktumet att texten är mindre på Air än på min gamla laptop. Men, men…det är väl bara att använda starkare glasögon.
Nu ska jag försöka betala årets sista räkningar och sedan fixa käk till ungarna och mig.
Ha en underbar dag.

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Tänk om jag kunde

December 21st, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Skrivarkurser-noveller-snöröjning

“Mamma kom”, ropar min lilla parvel och drar mig i armen. Han och de andra är mycket sugna på att äta upp sina stora pepparkakshjärtan och tjatar sig blåa om att få ta dem.

“Nej Hampuz, inte nu”, säger jag och tvingar på barnen ytterkläderna.
Ute snöar det och det börjar redan mörkna då jag går ut. Snöslungan startar snällt, men mina skottare försvann snabbt som små vesslor, så där fick jag ingen hjälp.
När jag är klar liknar jag en snögubbe. Jag har nämligen inte lärt mig riktigt hur man riktar utkastaren för att inte få all pudersnö över sig.
Det är inget problem, för jag älskar snö.
Efter maten gör vi kladdkaka, men lyckas få den alldeles för kladdig.
Nu alldeles strax ska jag ta mig an mitt skrivande igen. Har laddat ned mallar från I-books till datorn för att göra en snygg framsida till e-boken. Det går hur galant som helst. 
Ska bli spännande att se resultatet.
Tänker också försöka få till det med Liberty writer, men har hittills misslyckats.
I eftermiddags skickade jag ett mejl till Jenny Bäfving som har distanskurs i novellskrivande för tidningar, något jag fnulat på en längre tid men inte kommit igång med.
Går ju redan skrivkurs för Leffe Delo och tycker den är superb. 
Har även anmält mig som intresserad av kursen Skriva böcker för barn och ungdomar på Folkuniversitet. Det gäller att vidga vyerna. Eller hur?
Ha nu en go kväll. Snart är det Jul.
Kramar

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Skrivarkurser-noveller-snöröjning

December 20th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Fyra barn-inte tre gör lugnet bedrägligt

Idag har jag påbörjat min nya e-bok som ska handla om filmmanusskrivande. Jag har en kurs på min blogg, men har fått förfrågan att ge ut den på e-bok istället.

För ändamålet har jag laddat hem I-book som är rätt behändigt att jobba i.
Vid tio kom Razmus skolkompis hit och de har sedan lekt hela dagen. På det viset fick jag en lugn dag. Ett lugn som kan vara bedrägligt ibland. Ungar kan-jag lovar.
Nu är pojken hämtad och det är som vanligt igen.
Pojkarna tjafsar med tjejen och viceversa.
Igår hände det något hemskt: Min systerson blev hundbiten. Jo det är sant. han blev hundbiten rätt över handen av en av deras hundar som åkte ihop med en annan. I sängen.
Nu gick det bra och hundarna är sams igen, men det här är väl ett bra bevis på att man ska vara försiktig var man sätter ned sina händer.
Det har kommit in en så kallad kamphund i vår släkt och jag måste erkänna att jag håller mig från henne även om alla säger att hon är snäll. Tiken har morrat åt sin tidigare ägares barn, så jag har präntat in i ungarna att de inte får röra henne. En kamphund är som en grävling: De hugger och släpper inte förrän det knakar. Inget drömscenario precis.
Min lillasyster blev biten av en hund vi hade på besök när vi var små. Den hängde i hennes kind och ville inte släppa greppet. Mamma bände upp käften på tiken och gav henne stryk, sedan for de i full fart till sjukhuset och sydde. Än idag kan man ana ärret. Monica är inte hundrädd så det satte sig inte på psyket.
Min man Peter däremot är än idag rädd för hundar.
Han blev jagad av en polishund när han var fem år och bröt foten illa. Idag finns det ett väl synligt ärr som minne av händelsen och jag vet att han är rädd för schäfrar.
En liten pyttefågel (blåmes) bars in av kissemissen idag och hade blivit kattmat eventuellt hundmat om jag inte agerat och räddat den lilla parvelns liv. Tacken jag fick var en vass näbb i fingret. Hå, hå ja,ja det är inte lätt att vara djurvän ibland.
Klockan har nu passerat sex och ytterligare ett avsnitt om filmmanusskrivande ligger ute på nätet. Läs och kommentera gärna.
Sista julklapparna beställde jag igår och nu håller jag fast mina händer för att inte köpa mer. Herregud, ungarna dränks ju i paket.
En gran hämtar vi in imorgon, och klär den samma kväll. För snart, snart är det jul.
En julafton som vi tänker tillbringa hemma med spel och god mat på menyn. Det kommer att bli barnens dag. Ingen data och ingen mobiltelefon.
Nu ska jag diska, elda ännu mer och sedan…skriva uppgiften som jag ska lämna in till min Skrivlärare Leffe Delo.
Ha det gott
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Fyra barn-inte tre gör lugnet bedrägligt

December 20th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En dag med tre busar

Vaknade vid åtta av att barnen skrattade. De satt naturligtvis och spelade. Magen kurrade så jag beslöt mig för att avbryta dem och äta frukost.

Så fort vi var klara satt jag Razzel i jobb. Alla kläder vi tvättat låg torra och rena i stora IKEA-kassar och skulle säras på och stoppas in i garderoberna. Ett perfekt jobb för honom tyckte jag.
Hm, det tyckte inte Razmus, men en stund senare stod han där snällt och sorterade.
Ha, ha…trodde jag ja.
När jag går in för att kolla honom har den lilla busungen bara sorterat sina egna kläder. Allt annat ligger i en stor hög på golvet.
Suckar och stönar, skäller och visar. Han lipar och suckar men gör som jag säger.
Mitt på dagen skickar jag ut hela gänget för att leka i snön. Själv passade jag på att surfa på nätet och skriva.
Naturligtvis går det åt pipsvängen. Razmus mular Lilleman som klipper till honom och skriker så det gör ont i öronen. Med de röstresurserna måste han bli operasångare.
Nåväl de kommer in och tar av sig de blöta kläderna, sedan äter vi pannkaka.
Posten kommer med ett paket dvd-skivor jag köpt via nätet och det blir nästan julstämning. De försvinner in på sitt rum och det blir tyst.
Passar på att diska och förbereda kvällsmaten, läser samtidigt facebook och ser att min systerson blivit hundbiten.
Snabbt som ögat ringer jag systeryster som berättar att kraken kommit mitt emellan ett hundslagsmål i hans säng. Lite omskakad är han och omplåstrad, men vid liv och en erfarenhet rikare: Hundtänder är vassa.
Peter ramlar in sent på kvällen strax innan sötnosarna ska sova. Då har jag bytt i samtliga sängar och städat undan legot som de lämnat på golvet.
Lilleman somnar efter två sekunder de andra direkt efter.
Nu har klockan blivit halv ett på natten och Peter sover framför teven där det går en deckare. Jag hör och översätter i huvudet trots att jag försöker att låta bli.
Nätterna är mina. Det är då min kreativitet går på full fart. Det är kolsvart utanför fönstret och ljusen brinner i lyktorna vi hängt i taket.
Nu ska jag skriva på mitt eget manus.
Sov gott 

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on En dag med tre busar

December 17th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Mamma jag är dålig-klippetiklipp

Jag var mer än lovligt trött när klockan ringde och segade mig upp ur sängen.

Anledningen till det var att jag suttit med manuset tills två.
Skylla själv alltså.
Peter mer eller mindre drog upp barnen ett efter ett och stack sedan iväg till sitt jobb.
Jag åt frukost med ungarna och satte mig i bilen för att åka iväg jag med. Ha, ha…trodde jag ja. Däcken åkte runt, runt, men vi kom inte ens fem centimeter framåt. Det var is och modd. Den värsta sorten man kan ha under ett bildäck.
Jag hämtade spaden och skyfflade bort is och snö, sedan gick det bättre. Det var dock svinhalt efter vägen när jag provbromsade för att kolla väglaget.
Lämpade av ungarna och gick med Lilleman till dagis. Slängde käft med tjejerna och åkte hem.
Ut med hundarna på minpromenad och skottade bort all snö min käre man öst ned från taket till hundgården. Vi pratar om meterhöga drivor, sådana där blöta jävlar och tunga.
Nåja, det gick hyfsat fort att bli av med eländet och jag gick in för att ta itu med nästa problem. Nätet.
Det vill inte fungera vare sig natt eller dag och jag skyndar mig att betala räkningar mm så fort Telia släpper in mig några minuter. Idiotjobbigt och vansinnigt irriterande.
Nu diskuterar vi ämnet här hemma och vad vi ska ta oss till.
Mitt på dagen ringer de från skolan. Jag svarar med hjärtat i halsgropen och andas ut då Erika berättar att Zabine ligger på soffan och mår dåligt.
Jag packar ihop och far iväg blixtsnabbt. Får med mig en hink i farten ifall att det är kräksjukan som gör intrång igen.
Igår totade jag ihop ett nytt avsnitt till min filmmanusförfattarkurs. Del 14 närmare bestämt. Det närmar sig slutet nu. Så småningom hoppas jag få ihop en e-bok med samma tema.
Min lilla jänta var inte så sjuk när det kom till kritan. Hon hade nog mest hemlängtan eller rättare sagt mammalängtan. Vi åkte till hemköp och handlade plus hämtade några DHL-paket sedan hämtade vi resten av ligan. Razzel ville som vanligt inte gå hem, men jag lockade med en hemlis jag och Zabine köpt.
Vi hade nämligen hittat flera roliga filmer som vi köpte. Hm…nu ligger det redan ex antal oöppnade filmer i byrån, men vem vet…de vi köpte kanske är ännu bättre, eller varför inte lika bra.
Återkommer om den saken när vi sett dem.
Peter åkte till svärmor för att hämta julklappar och jag klippte mig, eldade och diskade.
Klippa ja…hm…det där med hår är rätt lustigt. Jag hade samma frisyr (helikopterfrissa) i nästan femton år men sparade ut det hela i ett försök att bli mer kvinnlig(min frisörs ord, inte mina).
Resultatet har blivit en massa svordomar över hår som fastnar överallt, smärta där snodden sitter fast och idel krockar med skåpdörrar och annat. Kvinnlig javisst, men det har sitt pris. Då är jag hellre cool.
Det bidde en mohikanfrissa som jag suktat efter flera år.
Nu har jag ju snart trätt över femtiostrecket och fått den där vackra silvergråa färgen på håret som helst inte ska färgas över, men den gamla färgen sitter som fastklistrad på håret och vill inte försvinna. Därför klippte jag bort skiten. Klippetiklipp bara. ha, ha…det kändes som att träffa en gammal vän när jag tittade i spegeln. Bilder kommer när jag fått till dem.
Nu ska jag stänga butiken innan nätet gör det.
Kramar

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Mamma jag är dålig-klippetiklipp

December 17th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Snöslask-störningar-redigering och fundering

Inatt redigerade jag tills ögon föll ihop av sig själv vid två.

Peter låg och sov i soffan med glasögonen hängande på sned.
Som vanligt när jag är ensam gick det toppen med skriveriet.
Jag författade ihop ett nytt avsnitt i min filmmanusskrivarkurs som du får se efter klockan sex ikväll.
Om du undrar vad jag pratar om kan du kika in på länken och se de andra tretton lektionerna.
Undrar du något får du gärna höra av dig.
Tog kontakt med Telia angående den pissiga nätlinan och fick veta att de jobbar på problemet.
Nyss kom jag in från ett skottpass i hundgården. Det finns ju en viss risk att de kliver över stängslet när snön ligger så hög som den gör. Snön är tung och svår att få bort, men jag är envis.
Nu ligger katten och väntar på att jag ska sätta mig vid skrivbordet och hundarna har gosat ned sig i sängen. Allt är tyst.
Benjamin och de andra väntar.
Jag funderar på hur jag ska få fram allt jag vill berätta utan att tjata. Han har nämligen gett mig massor av material att jobba med den käre mannen. Charlie är inte bättre hon.
Ha en underbar dag
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Snöslask-störningar-redigering och fundering

December 16th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Nätproblem på gott eller ont-hår

Jag började morgonen med att skotta snö. Min stackars snöslunga grävde sig ned i den våta snön som var perfekt att göra snöbollar med.

När jag kör fram och tillbaka på gården med slungan kastar jag en blick upp mot taket på boden och ser hur det ligger ca tjugo centimeter snö där. 
Jag parkerar min lilla älskling och går upp på taket för att hiva ned allt det vita. Det värker i axlarna och ryggen, men jag är envis och får ned allt.
In och tar hand om tre hungriga småttingar som sitter vid bordet och tecknar.
Efter frukosten försöker jag göra mitt vanliga blogginlägg, men det är tji i hellskotta att komma ut. Inget nät, står det hela tiden och faktiskt hela dagen.
Tanken att inte komma ut till facebook mm stör mig men är samtidigt ganska skön.
Jag beslutar mig för att klippa mig, men vet inte riktigt hur och kikar i ett antal frisyrtidningar jag samlat på mig. Jag börjar lite försiktigt, men klipper efter stor tvekan av hela rasket.
Det är sååååå skönt att slippa den där långa tjocka luggen jag haft de senaste åren. En av anledningarna till ändringen är att jag tänker klippa fram min vanliga hårfärg som idag förvandlats från mörk kastanj till silvergrått. Jag brukar studera killar i min egen ålder som blivit sådär vackert gråhåriga och beundra dem. Det är något manligt över det.
På eftermiddagen får jag ett meddelande på facebook från en skrivarkamrat att min bok TRE ÄNGLAR OCH TRE MIRAKEL finns som boktips hos bokus på sajten Bokhororna.
Kikar snabbt in, men ser inget så antagligen är det en sådan där rullande reklamlogga.
Kul är det hur som helst. Boken Tre änglar kommer ut som roman om ett år ungefär. Jobbar på den och ett annat projekt jämte bokmanuset Hat och en gnutta kärlek.

Dagen går åt till att läsa läxor med Razmus och busa med barnen. Razzel har svårt att lära sig klockan och kommer att gå intensivkurs hos mig under lovet. Gissa om han surar för det? Ha, ha
Peter har jobbat hela dagen och skjutsat ned snön från vårt hustak när han kom hem. Jag vågar inte göra det själv även om livlinan räddar mig om jag ramlar. Vissa saker gör jag bara inte.
Lördagsnatten tillbringade jag med min karaktär Benjamin. Min lärare Leffe Delo ville komma honom närmare in på livet och…jag gav honom en mycket närgången studie av min kära vän.
Alldeles strax stänger jag ned nätet som för övrigt svajar något grönjävligt. Inget nät, står det med jämna mellanrum på routern och så får jag starta om igen.
Nu kilar jag in i en annan värld.
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Nätproblem på gott eller ont-hår

December 15th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En ny älskling

Idag har det snöat i stort sett hela dagen.

Egentligen skulle jag och ungarna åkt till Tumba och hämtat några paket, men eftersom det snöade mer och mer när jag var ute och hämtade ved, beslöt jag att stanna hemma och elda.
Lurade ut ungarna och passade på att skotta av taket på boden samt skottade gården. Jag var svettig till och med om fötterna då jag var klar.
Snöflingorna var stora och drev i sidled.
På eftermiddagen hade det snöat ännu mer och jag använde vår nya snöslunga, min nya älskling. Åh vad skönt det var att få hjälp. Min rygg jublade.
In och tog av mig alla blöta kläder och gjorde mat till ungarna, sedan försökte jag komma in på nätet utan framgång. Facebook får vänta.
Diskade och pysslade här hemma medan ungarna spelade på surfplattorna.
Lagom tills Peter skulle komma hem gick jag ut igen och skottade. En del når jag inte med snöslungan och måste ta för hand, men det är en fröjd att se hur snön kastas iväg långt upp på gräsmattan av sig själv. Det här skulle vi köpt för länge, länge sedan.
På kvällen bakade Peter pepparkakor med småttingarna medan jag skrev på manuset.
I vår familj är det han som är pysslig medan jag föredrar att göra andra saker.
Ha en underbar kväll

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on En ny älskling

December 14th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Slut

Snart är ännu en dag slut och fredagen går in på lördagens territorium.

För mig har dagen inneburit snöskottning inuti garaget där snön hittade in när det var storm.
När vi skulle hämta Lillemans cykel hittade vi en hel massa snö som lagt sig över samtliga cyklar, gräsklippare och en gammal trappa vi letar ett ställe att använda till.
Fin pudersnö hade kilat in sig mellan växlar och många andra småställen.
Halva dagen gick innan jag ansåg mig klar och kunde gå in till tre småttingar som tröttnat på mitt skottande och gått in för länge sedan.
Eftersom vi har en spelfri dag idag så har de roat sig med att bygga lego, teckna och leka rövare.
Visst blir det livat, men hellre det än den där underliga tystnaden som då och då störs av diverse svordomar då spelandet inte riktigt går som de vill.
När jag kom in åt vi pannkakor som fanns kvar sedan igår. Jag tycker väl att det är sådär, men barnen älskar det.
Peter kom hem rätt sent och spisade gamla cd-skivor hela natten, typ Ulf Lundells första och en massa dansbandsmusik.
Minnesflaschar från förr åker in i hjärnan och bilder framkallas från tiden då jag var mycket ung och sprang i Bollnäs på disco och Långnäs Folkpark.
Nu har jag och Peter skrivit fakturorna klart och jag ska skriva på mitt manus.
Ha en härlig kväll
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Slut

« Older Entries
Newer Entries »