Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv

Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården

Archive for the ‘Dagboksinlägg’ Category

April 5th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Manusskrivande-katter som kopulerar och magsjuka

Inatt jobbade jag med manuset tills jag somnade i datorn. 

Ha, ha…jo jag somnade med huvudet lutat mot datorn. Tangenterna hade avbildats på ena kinden.
Strax innan vi la oss spydde äldsta grabben över hela sängen. Det stank pyton, och jag mycket nära att spy själv. Tur att man ha tvättmaskin.
Razzel fick lägga sig på soffan med en handduk under huvudet.
Tur som var verkade han repa sig direkt, men nu återstår att se om de andra åker dit.
I morse försökte jag ringa och sjukanmäla ligan, men får det inte att fungera, så nu måste jag åka de sju kilometrarna för att tala om vad som hänt.
Peter får kolla småttingarna.
Morgonen har annars bestått i att jaga löpska katter som dragit mig rejält vid näsan. Våran Zally låtsades att hon inte var löpsk, men lade sig kurrande på verandan när Gustafkatten (En brunare variant av honom) visar sig sitta runt hörnet.
Glatt möter hon honom och drar iväg fortare än jag hinner säga “Men?”
När jag tar ut hundarna jagar dem ifatt katten och försöker hugga honom varvid Zilla får en klösning på nosen, och Chicco skäller som besatt. Hå, hå jaja vilken cirkus det blev…
Så nu kära vän blir det kattungar snart. Deras graviditet är ju bara på ynka 58-65 dagar.
Om det vore så med människor skulle säkert jorden ha varit mer än överbefolkad för länge sedan.
Dessutom verkar vår Zilla ha tjuvparat sig med Chicco trots rigorös bevakning. Hon börjar tjocka till sig rejält, och det är inte bulla som är orsaken.
En hund går gravid i ca 63 dagar, så till sommaren får vi smått i huset.
Nu ska jag äta frukost, sedan tuta iväg till skolan och hämta hem kläderna inför påsken, som jag förhoppningsvis slipper tillbringa med att torka spyor.
Håll tummarna.
Ha en underbar dag
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Manusskrivande-katter som kopulerar och magsjuka

April 4th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

dagbok 4 april -tionde recensionen PAPPERSSKÄRVOR-Att döda

Vad gör man när nätet inte fungerar kvällstid? Jo man skriver, skriver och skriver. Ha, ha…ibland undrar jag om det är Ödet som klipper linan på kvällarna och tvingar mig till att skriva på manuset, och att det också stoppar varenda chans att få ett vettigt jobb för att jag ska stanna vid datorn och skriva klart manuset.

Det är inte utan att jag undrar…
Jag är ju fatalist och tror på ödet, och att livet blir efter hur man behandlar de i sin omgivning, att lögner alltid slår tillbaka mot den som uttalat dem, och att alla oavsett färg eller skepnad förtjänar respekt.
Det är till och med så att jag i det längst undviker att döda blommor och insekter eftersom de också är levande.
En gång för länge sedan när jag var liten och var ute på rådjursjakt med min pappa klarade jag inte av att se dödandet och slog undan bössan. Det vackra djuret tittade rätt in i mina ögon med bruna, stora, frågande ögon. Och nä, jag fick aldrig följa med något mer.
Igår träffade jag mina författarkompisar på ett fik vid Fridhemsplan, och diskussionerna rörde som vanligt skrivande, lektörer, andra författares sätt att skriva och recensioner. Helt enkelt några underbara timmar med likasinnade. En oerhörd lyx och lycka.
När jag åkte hem letade jag upp sångerskan PINK:s senaste skiva och körde den på högsta volym i öronen. Livet var underbart och jag jobbade med manuset på tåget hem, sedan tuffade jag längs vindlande vägar, och såg ett gigantiskt vildsvin stulta över vägen och vidare över åkern. En sådan vill jag INTE träffa. De är skrämmande stora.
Nu på morgonen har jag skrivit en puff som inspirerats av dagens ord Smärta. Något jag måste träna på inför slutet på manuset. Det ska finnas så stor smärta att läsaren vill stänga boken, men inte kan. DÅ har jag lyckats. Men å andra sidan sitter jag själv och grinar då jag skriver det, så helt ute och cyklar är jag nog inte.
Igår eftermiddag fick jag mail från journalisten på Aftonbladet, och svarade att det såg bra ut.
Fick även mejl från en författare som recenserat min PAPPERSSKÄRVOR och gav mig en topprecension.
Det blir den tionde recensionen. Jippi! Det börjar hända saker banne mig.
Nu återstår att se resultatet av EGENUTGIVARNA:s utskick till bokförlag med min bok och de andras.
Nu ska jag in till veterinären med Zally och vaccinera henne, sedan hem genom soliga vägar och jobba med manuset.
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on dagbok 4 april -tionde recensionen PAPPERSSKÄRVOR-Att döda

April 3rd, 2012 by Anitha Östlund Meijer

magsjuka barn-manusskrivande

Tisdag med strålande solsken. Men kallt så kallt att jag letat fram vantarna igen.

Lilleman är fortsatt sjuk, och får stanna hemma med mig.
Inatt har jag skrivit på manuset och hittat så mycket att jag börjar fundera på när den ska bli klar. Men jag vägrar stressa fram något halvdant och fortsätter jobba med det. Intensivt. Läser in varje tecken för att höra hur det låter, hittar fel, ändrar.
Eldar så att huset blir någorlunda varmt, och sätter på mig fleecetröja, raggsockor och halvvantar. 
Kollar mejl och hittar svar från en potentiell arbetsgivare. Kul att de hör av sig i alla fall, inte ignorerar mig.
Skriver dagens skrivpuff, och surfar en snabbis, sedan nedsläckning och manusbearbetning.

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on magsjuka barn-manusskrivande

April 2nd, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Dagboksinlägg 2 april-strul-jobbsökning-intervju

Jaha, så var ännu en dag tillända

Hampuz var stökig i magen och fick vara hemma.
Och jag har sökt jobb via webben hela dagen, så manuset fick vila.
Jag har sökt jobb på ett gruppboende för barn, men har ju ingen utbildning så…
Hittade även skribentjobb som jag sökte, och funderar allvarligt på att lägga ut en annons i dagstidningen om att jag söker jobb som skribent eller annat. I princip kan jag ta vad som helst som ger pengar.
Usch vad jag hatar att gå på knä på det här viset. Det svider i själen.
Jag vill ju bara skriva…men blir stoppad av allt möjligt hela tiden.
Idag gjorde jag om utseendet på Peters fakturor, och kopierade ännu fler av mina skrivpuffar, så nu…är pärmen pintjock av material.
Nu återstår bara att lägga in dem på hemsidan som jag bara når med vanliga pc:n
Puh
Hampuz har lekt så snällt hela dagen, och strålade av glädje då vi pausade från webben och hoppade studsmatta. Tänk att man kan älska någon så mycket. Mitt hjärta svämmar över av känslor då jag tittar på min hoppande fyraåring.
I eftermiddag fick jag mejl om att jag ska bli intervjuad imorgon om min underliga allergi mot fästingsprutan, och hur jag mådde efter morfinet när jag födde barn. 
Livet rör på sig trots att jag sitter på rumpan hela dagen.
Jag har även tagit kontakt med tidningen här i Botkyrka och pratat om min bok PAPPERSSKÄRVOR, men det är segt. De har haft ett reportage om min skrivande granne för inte alltför länge sedan.
Nio recensioner borde generera mer uppmärksamhet i media tycker jag. Måste jag köpa en halvsidesannons i tidningen och skrika ut att boken finns, och är topprecenserad?
Vore förresten ganska coolt att sätta ut en sökajobbannons på det viset. Funderingarna finns. Jag lovar.
Nu tänker jag slå av internet. Krypa ned i min stol som inte alls är speciellt bekväm, men ändå älskad. Gå in i manuset och stänga av världen. Umgås med Benjamin, Charlie, Katrin och de andra.
Sov gott
Kram
Just nu tävlar jag på sajten Kapitel1:s novelltävling. Den heter Dödens ängel och är precis sådär äckligt mörk som ni gillar.

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Dagboksinlägg 2 april-strul-jobbsökning-intervju

April 2nd, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Vilken natt-kopiering av noveller i massor

Vilken natt de varit.

Jag har tillbringat massor av timmer med att kopiera av mina noveller jag skrivit på Skrivpuff sedan fyra månader tillbaka.
Ibland är det nämligen bra material att bygga ett nytt manus på.
Orsaken till att jag kopierar av är att jag nyligen råkade ut för att en sajt bara stängdes av tvärt. Allt material vi hade där försvann till vår stora sorg.
Nu hade vi turen att genom ett enkelt mejl få tillbaka sajten, och därmed materialet, men jag fick mig en tankeställare. En ordentlig sådan.
Jag tycker ändå att jag är rätt duktig på att spara mina texter, men har slarvat några månader och “bara” kopierat dem till mina extra hårddiskar (jodå, jag har två), men inte skrivit ut dem och satt alstern i pärmen.
Nåväl, nu sitter de i datorn och ska under dagen spottas fram ur skrivaren. Tyvärr fick manuset stå tillbaka inatt på grund av det här, men jag ska ge mig in där så fort dagens puff är fixad.
Helgen har jag tillbringat högt ovanför marken på en träställning. Jag och Peter fixade till gaveln på huset, och hade väl tänkt få upp en massa panel, men om igen kom livet mellan. Barnen var ute, men blev kalla och blöta, hundar ville ut, framförallt söta Zenta som ska bli rumsren. Det har varit lite hit och dit med den biten hittills.
Klockan två klev jag i säng.
Idag väcktes jag obönhörligt av alarmet klockan sex
Peter var redan uppe och fixade frukost, så jag tog ut hundarna i skogen en sväng. Jag har jobbat mycket med dressyren av Zenta och ser faktiskt resultat. Det är en fin och snäll hund vi fått.
Efter frukost som var lite stökig med en dotter som grät av trötthet, åkte Peter iväg till skolan med de äldsta. Lilleman har fått lite stök med magen igen, och stannar hemma hos mig.
Ibland är det positivt att vara arbetslös.
Efter att jag hängt tvätten Peter startat upp, och kollat till Hampuz som lekte med bilar, satte jag mig vid datorn och skrev dagens puff.
Så fort det är gjort går jag på manuset.
Ha en härlig dag

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Vilken natt-kopiering av noveller i massor

March 31st, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Varför?

“Skriva, skriva, skriva”, mumlar jag samtidigt som händerna gör något helt annat. Med långa drag sveper moppen över golvet och torkar bort alla små spår efter husets hundar.

“Skriva, skriva, skriva”, suckar jag då barnen för hundrasjuttioelfte gången åker ihop om en bagatell som snabbt blivit förvandlat till något stort och nästan oöverkomligt.
“Skriva, skriva, skriva”, snyftar jag av glädje då huset slocknar och mörkret bäddar in mig i spökerier och fantasier.
Dag efter dag samma visa, alla skrivtimmar jag vill ha invaderas av jobbsökande, telefonsignaler, disk som hotar att falla av diskbänken och golv som blir skitigare för varje timme som går.
Jag har lust att sätta mig ner på golvet och skrika med falsettröst att jag vill vara ifred, och kämpar mot John Blund då han med bitter min trycker ned mig i sängen vid två, ibland tre.
Är det så att vara författare? Invaderar karaktärerna drömmarna, privatlivet och allt du gör? Är det så för alla, eller är det bara jag som inte ens kan åka med barnen till skolan utan att en scen till manuset uppenbarar sig?
Hittills har jag skrivit enstaka ord och scener på kvitton, telefonkatalogen som ligger i bilen, pratat in på mobilen och envist mumlat samma fras tills jag hittat något att skriva ned det på.
Underbar känsla som jag hoppas kunna ge vidare till mina barn. Zabine 7 år skriver och ritar redan små berättelser, medan Raz 9 år mest ritar serier i små rutor.
Idag har jag plockat bort barnens vinterkläder, och lagt in sommarkläderna som de dessförinnan provat att de kan ha. Dessutom blev vi tvungna att byta garderob mellan två av barnen eftersom Zabine växt ur sin. Nu ska jag snart ta tag i våra garderober och försöka rensa bort sådant som vi inte använder.
Ironiskt nog har vädret blivit mycket kallare än igår, och vita flingor har singlat ned och fyllt backen.
Nåja, det smälter väl snart bort. 
Jag vägrar ta fram vantarna igen. Vägrar!
Nu ska jag fixa käk till familjen, sedan återvända till mitt lilla krypin och fortsätta redigering och skrivande.
ha en härlig kväll
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Varför?

March 30th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Förnedring och förtvivlan-jobbsökning pågår

Jaha, då har jag förnedrat mig själv igen, bett på mina bara knän att få hjälp att få ett yrke jag kan leva på.

Zabine fick följa med till arbetsförmedlingen eftersom hon snörvlade och klagade på huvudvärk.
De andra lämpade vi av på respektive ställe, och for vidare mot Hallunda.
Kvinnan som är min nya handledare (den tredje eller fjärde i raden) var väldigt trevlig och verkade kompetent, såg möjligheterna, men kunde inte få in mig på af kultur trots att jag jobbat just inom kultur några år. Dock inget som finns på papper. Alltid detta jäkla papperssamhälle, aldrig någon som tar emot mig med öppna armar och ser det jag kan.
 Bläh!
När vi skulle gå igenom mina cv:n skrattade jag högt. Eller vad säger du om det här:

Jag är en positiv 47-årig tjej som tycker om ordning och reda.
Jag har valt att vara hemma många år med mina barn som är födda 2003, 2005 och 2007 för att på det sättet ge dem en trygg avstamp i livet, och efter det har jag pluggat till filmmanusförfattare..
Under tiden som mammaledig har jag författat ihop två böcker som jag gett ut, och skall snart ge ut en tredje.

Jag har en välbesökt blogg där jag varje dag skriver en novell, dikt, krönika eller recension av en bok eller film jag sett.

Bloggen hittar ni på http://www.novellbloggen-razaha.blogspot.com/
Fritiden använder jag till att umgås med familjen, gärna ute i naturen.

Mitt bok- och filmskrivande tar en stor del av fritiden, och jag jobbar just nu nattetid med ett filmmanus, och ett bokmanus.
Att pyssla i vår stora trädgård är ett av mina livsprojekt så sommartid blir det mycket tid på knä.

Jag trivs när det är mycket att göra och är både tekniskt och praktiskt lagd, men framförallt väldigt stresstålig.
Jag har jobbat stora delar av mitt yrkesverksamma liv med att träffa kunder både per telefon och in real life, och läst många psykologiböcker (både om barn och vuxna) eftersom jag tycker det är mycket intressant, och användbart både som författare och försäljare.

Det är ju ingen tvekan vad jag vill göra, eller hur? Skriva så att fingrarna blöder…

Nästa bakslag är att Peter inte får anställa mig i Nystartjobb eftersom han inte har HB eller AB. Håhåjaja, det kostar 50 000 att öppna AB, inga pengar jag har i madrassen precis.
Det blir en underlig situation att kunna få ett jobb om vi betalar 50 000.
I dagsläget har inte Peter råd att anställa mig utan nystartstödet, så…det är bara att leta vidare.

Vi pratade också om min blodsjukdom, Hampuz eviga infektioner, och mina böcker.
Vem vet? Om ett år kanske jag skrattar åt frustrationen i det här inlägget, och skrattar hela vägen till banken när min bok Hat och en gnutta kärlek säljer som smör?
Jo, jo drömma måste man, annars är det lätt att halka ned i svärtan och inte komma upp. Det är ingen lek att gå arbetslös, framförallt är det psykiskt jobbigt att inte ens bli uppmärksammad med ett litet tack-för-att-du -sökte mejl.

Nu har vi landat hemma igen, tagit ut hundar, käkat mellis och plockat ihop alla papper kvinnan gödslade mig med. 

Nu ramlar jag in i fantasiens värld istället, för där känner jag mig hemma.
Ha det gott
Kram 

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Förnedring och förtvivlan-jobbsökning pågår

March 29th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Egenutgivarna-stök och bök i trafiken-PAPPERSSKÄRVOR på vift

Så var ännu en dag förbi.

Efter att jag lämnat av tussungarna drog jag iväg till Hallunda för att besöka en utbildningsmässa som pågick där idag. Urtrevliga människor som alla ville ha in mig på sin skola.
Det är bara ett krux, jag behöver en inkomst, helt enkelt pengar att försörja min familj med, inte en skola som är på två tre år och kostar pengar. Det blir helt enkelt fel där.
Tuffade hemåt i full fart, och passade på att köra lite rally när inte ungarna var med. Kurva efter kurva togs i hög fart, och jag kände adrenalinet strömma i kroppen. Tänk vad lite fart kan göra för psyket.
Regnet öste ned och det var isande kallt ute.
Zally som äntligen fått gå ut igen, mötte mig på gården, och ville följa med in. Hundarna skuttade som vettvillingar och ville ut.
Naturligtvis följde katten med ut. Hon ville leka med Zenta.
In och slog up datorn, kollade mejl mm, och insåg att klocakn snabbt hade travat fram till hämtningsdags av barn.
En dryg mil senare satt jag och Lilleman i gympasalen och tittade på Zabine som tränade dans för att ha show på måndag. Min lilla blyga sötnos viftade med händerna åt alla håll, sneglade på oss, hoppade än hit, än dit, och jag mindes hur jag som ung försökte mig på jazzdans, men slutade innan kursen var över.
Nu ikväll har jag tagit fram uppgifter om min bok PAPPERSSKÄRVOR som genom föreningen Egenutgivarna ska besöka potentiella inköpare från bokhandeln.
Dit kan du vända dig om du funderar på eller redan har gett ut din bok själv. Många hjärnor gör mer än en heter det, och visst stämmer det. Kika in och titta själv.
Nu ska jag försöka att få till lite redigering av manuset. Klockan går alldeles för fort tycker jag, och känner mig som en olydig unge då Peter påpekar tiden och gäspar.
Sov gott
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Egenutgivarna-stök och bök i trafiken-PAPPERSSKÄRVOR på vift

March 29th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Dagens fråga-Var går gränsen, och vems är felet?

Idag när jag kom till dagis hittade jag ett papper från föräldraföreningen som berättade att det har varit en incident; En allvarlig sådan.

Ett barn har blivit nedslaget, och sedan har tre andra sparkat på det. 
När barnet återvände till skolsalen blåslaget reagerade inte läraren, och de som gjort det sa naturligtvis inget.
Nu kom det här fram sent omsider, och det har tagit hus i helsike.
Ett av barnen som sparkade har elevassistent som just den här dagen var sjuk.
Nu undrar jag:
Beror det som hänt på föräldrarnas bristande uppfostran?
Eller?
Är skolan för släpphänt? Borde den ha mer koll?
Eller?
Är det helt enkelt så att alla dvd-filmer, tv-spel och annat skapar sådana här barn?
Kanske, kanske det är dags att sätta ned foten och stoppa den här vansinnesdansen där barn lär sig slå ned människor, skada och döda?
Hur ska ett litet barn kunna förstå skillnaden på fiction och verklighet? 
Att personen på spelet kliver upp efter att blivit sparkad i huvudet innebär inte att det är så på riktigt.
Jag har köpt böcker för att visa mina barn hur det ser ut i skallen, och försöker lära dem att inte slå på en liggande, eller mindre. Men om alla andra struntar i det blir säkert situationen omvänd, det vill säga mina barn blir slagna.
Igår var det dags igen:
Lilleman hade två tiror gjorda av dagiskompisar som slagit honom med bandyklubba. Grrr…
Nu hoppas jag att det var en engångsföreteelse, men det lär jag märka. 
Han älskar att leka med barnen, och har hittat två lika lugna som honom.
Vad ska vi göra för att stoppa våldet och den totala bristen på respekt för lärare i skolan?
Ligger plikten på oss som är föräldrar eller på dagis och skola?
Fundera på det och kommentera

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Dagens fråga-Var går gränsen, och vems är felet?

March 28th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

Handikappad utan-Glasögonorm

Tänk vad handikappad man blir utan internetkoppling.

Idag har Telia vägrat ta emot mig och min dator, stenhårt nekat varje gång jag försökt logga in.
Det blev till att skriva skrivpuff via Iphonen, och det gick väl sådär. Jag är inte van alla knappar ännu, men framförallt vet jag inte riktigt hur detta med appar och annat fungerar.
Jag har redigerat hela dagen, och hittade flowet vid nio för att tvinga mig tillbaka till verkligheten klockan halv tre. Då hade jag inte ätit mat eller druckit på hela dagen och var rätt mör.
Samtliga barn hämtades, och fördes vidare till Tumba där Peter mötte oss.
Jag fick äntligen nya glasögon, inte bara ett par utan två. Ett av dem är så kallade terminalglasögon, och ska användas då jag skriver. Vem vet, nu kanske jag slipper den där eviga huvudvärken jag plågats av några veckor. 
Och vilken skillnad det blev. Plötsligt såg jag min älskade Peters ögon, och ungarnas. Trafikskyltarna bestod inte längre av ett svart blur, och jag såg nedersta raden på testtavlan.
Hm, skulle kanske gjort det här för länge sedan, men det kostar pluring…mycket sådan.
Nu tillhör jag glasögonormsklanen
När jag fått mina nya ögon gick vi till cafet intill och köpte mackor. Som vanligt glömde jag bort mig själv och satt med tom tallrik tills jag tog mig i kragen och beställde en till mig med.
Barnen var fulla av spring i benen, och trötta. Den här magiska timmen som är framdragen förstör alla rutiner. De har svårt att lära om, och är trötta både på morgonen och tidigt på kvällen.
Väl hemkommen tog jag ut vovvarna, och gjorde matteläxa med Razmus. I början gick det trögt, men vartefter han förstod vad det handlade om gick det allt bättre. Sista talen gjorde han själv.
Efter tandborstning och pisspaus läste jag ännu ett kapitel ut Vargbröder, och hade ärligt talat svårt att lägga ifrån mig boken efter det, men insåg att tiden var sen. Det var dags för nattens skrivpaus.
När jag öppnar datorn ser jag att internet fungerar igen, och skriker till. Det är faktiskt en jäkla skillnad att skriva på min Macdator och Iphone. Men jag är nöjd med telefonen. Supernöjd.
Idag lade jag ut en filmsnutt där jag läser en snutt ur mitt pågående manus. Allt jag skriver spelar jag nämligen in för att på det sättet höra om det låter bra.
Nu står en glassbytta på bordet, och på teven går det en Fantasyfilm. Peter sover som vanligt.
Dags för mig att smyga iväg till mitt krypin och jobba på manuset.
Ha det
Kram

Posted in Dagboksinlägg | Comments Off on Handikappad utan-Glasögonorm

« Older Entries
Newer Entries »