Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv

Han var vänlig nog att ta sig tid att informera oss om sitt jobb och situationen på SVT gällande manus.

Christian började med att förklara hur SVT är uppbyggt och var de olika genren finns, dvs vilken stad som har vad.

SVT finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Ett seriedrama är 10 gånger 60 min, men är på väg att bli 20 gånger 60 min-avsnitt.

Det kan även vara 45 minuters avsnitt.

Ett exempel på det är Molanders (12 gånger 45)

Det får gå max ett år mellan två serieomgångar. Annars glömmer tittarna karaktärerna. 

För att få fortsätta sändas måste serien vara superbra.

Christian fortsatte med att berätta om olika upplägg de hade för att få mycket tittare.

Serien Torka aldrig tårar hade över 1 miljon tittare

De som gjorde Molanders hade målgruppen unga vuxna 20-44 år, men det stämde inte alls med verkligheten.

På SVT har de ingen komediavdelning.

Christian gick in på det här med webbteve och berättade att de sänt en serie som heter GENGÅNGARE som tydligen gått jättebra. “Se den”, sa han

Han sa att det är genom media ryktet går att en serie är bra och då får de många tittare. Tv är mycket mediastyrt i och med att det finns facebook, bloggar, pod-sändningar med mera. Är en serie dålig går det åt andra hållet.

Fördelen med webbserier är att de kan säljas inom norden.

Om det visar sig att webbserien är extremt bra visas den på vanliga teven.

Produktionen av webbserier kommer att öka.

Om du har ett förslag på serie eller annat ska du ta kontakt med SVT och beställa en muntlig pitch.

Du får tio minuter till en kvart på dig att framföra ide´n.

Om de gillar det du visar kan de ge en liten peng(ca 10 000) för att vidareutveckla den.

Pitcha gärna med rörliga bilder, fotografier och ett helt manus som de kan studera.

Berätta vilka som jobbar med manusen, vilka som har nyckelfunktionerna i framställningen.

Skriv en realistisk cast, namnet på en producent eller regissör som man frågat om de vill vara med i projektet om det blir av. Skriv också en tidsplan, en budget.

När du blir antagen utvecklar du manuset med Christian innan du går till programledningen med honom.

De har egna dramaturger.

Så här går det alltså till:

Inlämning manus – pitch

Utveckling

Programledningen säger okej

Produktionsplanering

Christian och Mette läser de manus som är intressanta. ALLA förslag som kommer in läses av någon på  SVT. 

Det finns två vägar in:

* Produktionsbolag som vill att SVT är med och lägger pengar på ett projekt

*Till programbeställaren

Välj ett bolag/en stad att skicka till. Om man får ett nej får man inte skicka det till ett annat bolag.

De spar alla kommentarer de haft om manuset.

Om de lagt utvecklingspengar på ditt manus men ändå tackat nej äger de upphovsrätten till det i x antal år.

Christian berättade att SVT nog har 30-50 projekt på gång samtidigt. Det ska trappas ned till 5-7 projekt.

SVT söker i dagsläget manusförfattare som har skrivit 30, 45 och 60 minuters noveller.

En av eleverna frågar varför det inte finns några svenska manus utlagda på webben och Christian berättar att det beror på upphovsrätten.

En viktig grej Christian sa är att REGISSÖREN ÄR UNDERSTÄLLD MANUSFÖRFATTAREN OCH PRODUCENTEN.

Vem har inte hört talas om regissörer som slaktat manuset och gjort filmen till sin vision?

Regissören jobbar med manuset ca 6 månader för att göra film av det. 

En manusförfattare får vanligtvis inte redigera men det finns undantag

SVT jobbar mycket med scenografer för att sätta visionen i bild. 

Christian säger att ett manus gärna får granskas av flera personer. Det vinner oftast på det.

En långfilm kan hackas sönder till tre delar och bli en så kallad miniserie.

Vi tackade Christian för att han kommit och applåderade.

Johann pratade om dramaturgin i The Closer. (Se den så du förstår vad jag talar om)

Kvinnan som kommer in i rummet är klädd i kofta och har håret hängande medan männen har kostymer och vita gummihandskar. Hon har också en annan dialekt. 

Man fokuserar direkt på konflikten som är könsintensiv. Det vill säga grabbarna är coola och trygga i sin roll, pratar ståendes med sekreteraren som gråter. Det märks att de ser sig som bättre än andra, framför allt kvinnan som självsäkert kliver in, ber en av dem kliva åt sidan och flyttar undan en av lamporna som ställts in för att belysa brottsplatsen. Under lampan syns en fläck som hon luktar på och kallt konstaterar att det är en spya.

Det finns pyttesmå detaljer som får tittaren att förstå att det är en omfattande utredning: Gräset, ficklampan, en åkning med kameran upp, polissirener, en massa polisbilar som står framför huset, stort hus, helikopter, hundskall.

Jargongen männen sinsemellan är hård. De väntar inte på svar utan talar över andra. De pratar praktiskt, konkret medan kvinnan säger: “Looks like love”, när hon ser brottsplatsen. 

När hon går ut därifrån följer en kamera henne och visar att hon tar upp en tablett och sänker axlarna. Tuffheten är alltså en rustning hon bär för att klara sig.

En av poliserna kommer gående efter henne. Hon vänder om och tar striden. Tar ett steg närmare honom. Signalerar styrka på ett kvinnligt sätt.

Efter att det gått 4.23 min kan tittaren konstatera temat på filmen och premissen.

Nästa film som vi såg en bit av och diskuterade var The Tudors.

Jag ska ärligt erkänna att jag inte tittat på någon av dem. Mina kvällar går till att skriva egna manus.

The Tudors är ett historiskt drama. De inleder med text om var det utspelar sig. En man blir förd in i slottet och brutalt mördad.

I nästa scen står två män och pratar om mannen.

I nästa scen står den mördades brorson och deklarerar krig mot de landsmän som mördade farbrodern.

Det är effektivt berättande i Tudors. Ganska pang på. Kameran glider inte runt. 

Dock har de missat några saker i scenerna. När hästen kommer gående över gården ser tittaren att det är tomt på marken, vilket inte stämmer med verkligheten. På den tiden låg det massor av hästskit på marken, och det stank.

Det finns heller ingen rök i bilden. Det rök alltid ur skorstenar förr i tiden.

Johann pratar om värdet han har i att veta hur mycket det kostar att ha helikoptrar med i filmen. Han berättar också att det kostar massor att ha dresserade katter i scenerna, vilket får mig att fnissa. I mitt manus finns en svart katt vid namn Nisse.

Nästa film heter Anno 1 kriget 

Det är en detektivhistoria i 1700-talsmiljö

Karaktärerna är mycket realistiska. De är smutsiga och kläderna är slitna.

Filmen börjar med voiceover. Huvudkaraktären svär på att ta hem en man som dör och lovar att underrätta hans kvinna om vad som hänt.

Det står Anno 1790

Nästa scen ser vi att huvudkaraktären är i ett gammalt Stockholm. En gravid kvinna syns i bild. 

Vi kommer till ett välbärgat hem.

5.42 minuter in i filmen vet vi inte allt, men mycket.

I vinjetten syns det att det är en historisk serie, men att man använder moderna grejor.

Det är mycket musik i filmen.

Avsnitten sågs till att börja med av 780 000 tittare, men dalade ned till först 500 000, sedan 300 000 tittare.

De första avsnitten är skrivna av en författare, de andra av någon annan.

Johann påpekar ännu en gång värdet att vid en pitchning veta hur mycket en helikopter kostar. De som ska göra din film vill ha superkoll.

Researcha ordentligt! Ett enda misstag kan få tittaren att stänga av. 

Johann delar med sig av några viktiga tips och ger oss kunskaper om till exempel vad rånare gör för att förvilla polisen vid ett värderån.

Ett annat tips eller snarare råd han ger är att ett filmmanus i gammal stil får inte innehålla mobiler, internet med mera.

REAKTIONER OCH MÄNSKLIGA UTVECKLINGAR ÄR MEST INTRESSANT

Gör valen tydliga, välj genre och visa det ordentligt. Tittarna hatar att bli inlurade i något de inte fått information om. Det är som en bok som det står är en deckare, men egentligen är en komedi.

Vad är unikt för scenen?

Föreställ dig att någon säger: “Kom ska jag berätta en historia”

Misstaget i Anno 1 är att krigsscenerna inte kommer tillbaka OCH att de kan tas bort.

Aktionscenerna är bra gjorda, likaså Stockholmsscenerna.(Kan berätta att jag studerade allt i scenen när de visade från Stockholm. Det var skitbra gjort)

Johann berättar att han inte vill ha så mycket etablering av karaktärerna. Han ser gärna snabba rörelser.

Efter ännu en fika var det dags att välkomna Josephine Tengblad från tv-4

Hon är frilansande producent i grunden.

Josephine har inga roliga saker att berätta. De har extremt mindre pengar för att göra film.

Men de söker ändå nya manus. Gärna serier, långfilmer och humor.

De får in manus hela tiden och läser allt. Ett möte varannan vecka görs för att diskutera manus de gillar.

Målgruppen för fyran är 12-59 år. Mest tittar 40-50 åringarna på fyran.

Tv-4 har bland annat gjort filmerna:

Annika Bengtsson

Beck

Morden i Sandhamn

Johan Falk

Wallander

Maria Wern

Oskyldigt dömd

Inkognito

Labyrint

Hamilton

Labyrint gjordes 2007

12 episoder. Genre: drama(44 min)

Författare är Lars Lundström

Nu till min fråga: Hur många har du sett? 

Jag har sett några Wallander och några Beck. Resten är okända för mig. Avsnittet vi såg från tv-serien Mordet i Sandhamn fick mig att längta efter mer. Den verkade väldigt bra.

DE BÄSTA TV-SERIERNA ÄR PÅ 10 AVSNITT enligt Johann.

Tv-4 vill hitta en serie på 8-10 avsnitt (44 min. vardera) som får stor publik

Josephine letar ivrigt efter ett nytt manus på 10 episoder som utspelar sig på en bra plats och bygger på starka huvudkaraktärer.

Publiken längtar efter en djupare karaktär säger hon och jag tänker på mitt manus Hat och en gnutta kärlek där mina karaktärer är bråddjupa.

I bokvärlden sägs det att läsarna är less på deckare och vill ha något annat. Något snällare som man kan leva sig in i. Men i tv-världen längtar tittarna efter mer Crim underligt nog.

Serien Molanders gick in med flaggan i topp men dalade snabbt och tappade tittare. Resultatet blir att den försvinner i tv-bruset.

VAD ÄR DET SOM GÖR ATT PUBLIKEN VILL SE JUST DIN FILM/SERIE?

Det är en fråga du får svara på vid pitchningen. Eller, rättare sagt en av frågorna som de väntar ivrigt på svaret på.

Kostymdrama kommer mer och mer. 

Måste man ha ett producentbolag bakom sig?

Josephine berättar att regissör + manusförfattare kommit till henne och hon har guidat dem vidare tilöl en bra producent. 

Helst vill de att du har en producent bakom dig eftersom det innebär en kostnad att jobba med manuset. Vilket de i och för sig gör ändå.

Och naturligtvis vill de att du pitchar en färdig ide´med ett färdigt manus, kastning, regi mm

Om du pitchar en serie vill de gärna att du ska ha ett första avsnitt klart. Skriv en A4med hur man tänkt sig. Ett sorts synopsis.

Hon skriver på tavlan:

IDEALPITCH

Tydlig ide´

Varför?

Hur många episoder?

Finns det ett första avsnitt?

Miljö?

Ta med allt för att förstärka ide´n , fotografier, teckningar, 

Man bokar en tid och kommer dit och pratar, visualiserar.

Hon fortsätter med att berätta att det kommer in idee´r hela tiden. Josephine läser i snitt 5 projekt i veckan och tittar då efter:

Vem bär visionen?

Vem har hjärtat?

Producenten + manusförfattaren är de viktigaste i produktionen av en film/serie. De ska veta allt om filmen och kunna svara på allt.

Danmarks utbildar producenter som hjälper till med manus.

Hon berörde ämnet webb-tv snabbt och sa att de har väldigt lite pengar att röra sig med. Det kommer något mindre på webben, men inte några tunga draman.

Humor är billigare eftersom det är mindre antal karaktärer.

Johanna avslutar med att berätta att tv-4 kommer att öka inköpen av drama. Vilket innebär att de går in i utvecklingen av projektet med max 1 miljon/år.

Tv-4 delar med SFI. De hjälper också till med produktion.

Tv-4 går in med pengar i ca 10 långfilmer om året.

Johanna går iväg och in kommer istället Christian Wikander, programchef på SVT.

Men det min vän blir nästa inlägg

Ha det bäst

I den har han berättat om det han gjort och kommit fram till under vägen. Det är en bok som du kan använda som handbok eller uppslagsbok beroende på hur duktig du är.

Det var på Kulturkrafts initiativ som Johann hade kursen. Johann har förvisso massor av olika kurser som du hittar på hans hemsida.

Jag hittade kulturkraft när jag surfade på nätet och letade manuskurser.

Kursen var eu-finansierad och jag lovar att varenda människa i rummet fick massor av ideer på tänkbara manus under tiden han pratade.

Johann kan du läsa om på hans hemsida, så jag behöver inte berätta vad han gjort. 

Det vi fick reda på var att tv-kanalerna lägger mindre pengar på drama nuförtiden, men att de vill öka antalet serier och letar efter bra manus.

Vi började med frågan vad ett format är, och på vilket sätt man bäst skriver ned manuset med tanke på reklampauserna. Det är ju viktigt att ha en cliffhanger sekunden innan reklamen bryter spänningen.

Johann berättade hur han gjorde och ritade ned det på tavlan. Vi som satt där ritade efter och sög i oss vartenda ord han sa.

Han pratade om serier som gått bra, serier som floppat och orsaken. Ibland finns det inga riktiga orsaker, ibland vill inte tittarna se det helt enkelt, och tv-höjdarna sliter sitt hår.

Tv-serier är styrda av hockeymatcher och andra evenemang. En film eller dvd går i ett utan avbrott och kan stängas av om man vill gå på toa eller hämta en macka.

Det är tre brake i ett avsnitt, oftast i alla fall. Det är ett faktum Johann utgått från och skapat en plan hur man kan gå till väga.

Jag tänker inte rita upp den här utan gå en kurs och lär dig istället.

Jag kan berätta att hans tanke är att händelsen ska ta tittaren i en ny riktning. Att hen ska bli så nyfiken att hen inte vill zappa till en annan kanal utan stannar tills reklamen är över.

Gör en studie på hur det ser ut på tv. När kommer cliffhangern? Vad händer i sekvensen efter reklamen? 

Om du tittar på film kan du klocka scenerna och det som händer. Kolla hur lång tid manusförfattaren lägger på det som händer.

Visste du förresten att serien Vita huset är omåttligt populär. Den har ungefär 5 miljoner tittare, varav 80000 i Sverige. 

En av de mest sedda serierna var Lära för livet. Den hade 3,5 miljoner tittare. Nu fanns det förvisso inte så många kanaler att välja på när den visades. Det var 1976. Jag minns att jag såg den och tyckte den var bra. Då var jag 12 år och okysst.

Vi frågade Johann vad som var bra tittarsiffror. För det är så att tittarna styr vad som visas.

Mätningen går till så här:

600 000 människor får en liten låda som de kodar upp med sitt namn när de tittar. Siffrorna matas till ett företag som heter MMS. Det kallas target-rating-point. Följ länken om du blev nyfiken och vill veta mer.

Vi blev bjudna på både kaffe med macka, lunch och eftermiddagsfika. Jag kände mig som en prinsessa. 

Sit-comen Solsidan som sändes för inte så länge sedan hade ungefär 2,3 miljoner tittare.

Johann visade oss ett utdrag ur den plus några andra filmer för att visa på det han pratade om. Tänk att det finns så många bra filmer. Jag funderar ibland på om det är någon ide att slåss med dem.

Solsidan har du säkert sett. Jag såg några avsnitt, men fastnade inte riktigt. Gillar mer långfilmer med en början och ett klart slut.

Vi såg avsnittet där Fredrik nojjar över sina hemmorojder och Alex tjafsar med Mia. Gud så vi skrattade. Det blev igenkänning på hööööög nivå.

Solsidan kostar cirka 4 miljoner/ tim att tillverka. Det är kända skådespelare och snygga interiörer och hus.

Nästa filmsnutt var från serien/boken Morden i Sandhamn. Jag har helt missat den och fastnade. Den verkade riktigt bra. Deckare tillhör inte mina favoriter längre, så jag undviker dem.

En miniserie består av 3 gånger 45 min avsnitt.

Miniserier är dyra att göra  om man inte passar sig. I Morden i Sandhamn flyger en helikopter ut övervattnet. Det gör att scenen blir dyr. Helikoptern kostar och det krävs vackert väder för att scenen ska bli så fantastisk som den blev.

Tv-film är dyrt att göra. Vi fick inga siffror.

Barnprogrammen görs kortare och är radikalt annorlunda. De är gjorda på små budgetar och manuset innehåller inte så mycket dialoger. I alla fall program som är för barn upp till åtta år.

Vi pratade också om effektivt berättande. Det är när manusförfattaren hoppar över hälsningsscener, in och utpasseringar i en bil eller dörr. Klipp och skriv nästa plats istället. Publiken är inte intresserad av att se sådant. I filmens värld händer det sällan. Kolla själv nästa gång du sitter bekvämt tillbakalutad i soffan och njuter av film eller tv.

Amerikanerna är fantastiska på det här. De är fräckare. Jämför en svensk och en amerikansk film så förstår du vad jag menar.

Timmarna gick fort och jag njöt av varenda sekund.

Vi pratade om berättarteknik, det vill säga voiceover mm. Du vet säkert vad det är, annars kan jag berätta att det är rösten från rummet bredvid. Den du inte ser i bild. 

I filmen American Beauty är det så. Skitbra gjort tycker jag. Titta på filmen som är rätt ruskig och blottar en hjärnas innersta tankar hos en medelålders gubbsjuk man.

Vi pratade också om relationer till tittaren och vilka serier som har vice versa inte har det.

Serien CSI har ingen recasch=återberättande, och inga relationshistorier.

Anledningen till det är att om avsnitten är oberoende varandra kan man se dem när man vill utan att vara beroende av avsnittet innan. 

I en sit-com utvecklas inte karaktären, för då är scenen slut.

Om Felix skull ändra på sig i Solsidan skulle komiken försvinna och bara visa ett par i en rikemansmiljö.

House är ett annat exempel. Han går omkring och surar, löser medicinska fall och stöter på sitt ex.

Jag har ledsnat på att se avsnitten och har missat en hel del, men kan snabbt återknyta vänskapen när jag ser ett avsnitt.

Man ska visa i handlingar vem karaktären är, inte skriva ned en beskrivning. Det är en tjock stöttepelare inom film. 

Vi pratade också om vad som utmärker formaten:

Sit-com: 30 min avsnitt. Gästroller ibland. En fast arena, dvs de spelar in på samma ställe. Till exempel i en lägenhet eller på en polisstation.

Johann berättade också att SVT vill ha filmer som baserar sig på böcker och biografier. Det är en av orsakerna till att jag gör en bok först. Jag har nämligen hört det här förut

Tydligen finns det en paragraf i SVT.s kontrakt där de förbinder sig att göra originalproduktioner, men gör det inte tråkigt nog. Jag hoppas att det blir en förändring, men det kan dröja vad jag förstår.

En mycket viktig grej är att utländska serier inte kräver lika många tittare som de svenska för att gå ihop. SVT köper dem mycket billigare än de gör en film.

En annan sak vi diskuterade var det här med att ha musik i filmen/serierna. Johann berättade att det kan bli klurigt att ha musik i filmen/serien om den säljs utomlands. Han gick inte in djupare på det, men vad jag förstår kan det bli stökigt att använda en känd musikers alster, även om man frågar honom och får lov.

För att göra ett bra avsnitt krävs en bra början, något som väcker en fråga. Griper tag i tittaren och får honom att vilja veta mer.

Det har kommit något som heter SFI-stöd, men jag vet ärligt talat inte vad det handlar om. Om jag googlar hittar jag det här:

Det är ett produktionsstöd för den som har en bra ide och ett manus.

För övrigt hittar du massor av intressanta saker på sidan. Kika in och titta.

Skriver du filmmanus? Om du gör det, tycker du att andra akten är svårast att skriva?

Jag tycker inte det, men Johann gav tips om det.

Tips jag anar att han skrivit om i sin bok.

Om man har flera sub-plottar, det vill säga flera sidohistorier kan man komplicera och fördjupa skeendet i manuset. Visa delar av sub-plotten i akt 1.

Har du sett filmen Scarface? En fantastisk film som fick mig att gömma mig bakom kudden ibland.

Huvudtesen i den är: Brott lönar sig inte.

Underplotten visar att brott lönar sig ibland.

Man måste balansera historierna mot varandra.

Ett bra trick är att slå an huvudtesen hårt i början och lyft upp sub-plotten efteråt.

Hängde du med?

Nu tänker jag ägna mig åt mitt manus och stänga av internet, men jag återkommer imorgon.

Missa förresten inte mina börjor.

När du läser det här sitter jag med mina 18 kollegor på Norra latin och lyssnar med stora öron på Johann Zolltisch som lär oss konsten att skriva tv-manus.

Intressant?

Ja det kan du ge dig attan på. Han kan det här det märks. Idag kom Christian Wikander från SVT och berättade en del hemligheter, och Josephine Tengblad på tv4 gjorde samma sak.

Jag kände mig verkligen priviligerad som fick vara med och lyssna, få en inblick i ett hemligt rum.

Vi fick till och med Christians mejladress. Det du…

Att skriva tv-manus är inte alls samma sak som vanlig långfilm. Eftersom det finns reklam på tv måste manusets cliffhanger ligga precis innan reklampausen för att inte tittarna ska sluta titta.

Det är oftast tre reklamavbrott i en film och om tittaren inte får ett lockbete zappar de vidare och glömmer att återvända till din film.

Så vad har jag lärt mig?

Hm…låt mig säga så här. Jag har skrivit 12 dubbelsidiga A4 under tiden Johann och de andra pratat. jag har dessutom spelat in lektionen på min Ipad. Det var ett test som faktiskt fungerar perfekt.

På det sättet kan jag lugnt lyssna på honom och skriva ned stödord som jag sedan kan skriva mer ordentligt då jag lyssnar på föredraget.

Nu tänker jag inte gå in på detaljer. Nu när jag skriver det här är klockan tolv på natten. Hjärnan är liksom överhettad av all information.

Köp Johann Zollitsch bok ATT SKRIVA TV-MANUS och Fredrik Lindqvist bok ATT SKRIVA FILMMANUS så har du garderat dig. Fredrik var förresten med på kursen. Vi har inte träffats sedan 2011 då jag gick på Manuspiloterna och hade honom som lärare.

Han och Kurt Öberg har kurser i filmmanusskrivande stadigt. Jag tänkte gå en sådan där specialkurs senare där de går igenom ett specifikt ämne. Kostnaden ligger runt 1500-2000.

Manuspiloternas kurs i Subtopia är gratis.

Jag återkommer i övermorgon. I morgon ska jag på kurs från nio tills fyra, sedan träffa mina skrivartjejer.

Ha det gott.