Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv

Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården

Archive for the ‘En början’ Category

August 16th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-67

Med fasa insåg jag att det var ett par trasiga jeans som innehöll ett ben av kött och blod. 
August 15th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-66

Skorna var skavda där fram, och sulan såg ut som en gäddkäft utan tänder, men han log ändå, mannen jag så väl kände igen, men inte kunde placera.
August 13th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-65

Berget var täckt av vita rosor, och mitt bland dem stod en svartblänkande bänk. Hur i all världen har någon lyckats få dit den? tänkte jag, och tog fram kameran. 
August 12th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-64

“Rosa gummistövlar? Du kan väl för bövelen inte ha ett par rosa gummistövlar”, sa min far och tog ned ett par mattsvarta med en vit sjörövarfigur på.

Det var den dagen jag bestämde mig. 
August 10th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-63

Med ett fast tag runt repet svingade Hans sig in över fönsterkanten, och försökte att inte titta nedåt, men misslyckades och kände hur det hisnade i magen då han sneglade ned mot den sovande staden.
August 9th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-62

Knakande grenar, ett högt klickande. De var här igen…de förhatliga fotograferna.
August 8th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-61

Papperskassarna Tea bar verkade väldigt tunga, så jag sprang fram för att hjälpa henne.
August 7th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-60

“Redogör noggrant vad som hände Fru Nilsson, så ska vi säkert fånga tjuven”, sa polismannen och sneglade på sin kollega som hade svårt att hålla sig för skratt.
August 6th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-58

Gläfsande kom hon mot mig, min älskade hund som varit borta så länge. Öronen fladdrade, och de brunsvarta ögonen var fulla av glädje.

“Lady, kom hit”, röt mannen som kommit med henne. “Hit, sa jag.”
“Vad gör ni med min hund? Boncy kom då gumman, skynda dig.” Min röst var hes av rörelse.
August 6th, 2012 by Anitha Östlund Meijer

En början-59

“Järnspikar”, viskade Pia och famlade i mörkret efter nycklarna som fallit ur jeansen.

Hon lyfte försiktigt på kudden för att inte väcka mannen i sängen, och var helt oförberedd när en pistol blottades.