Är du liksom jag från Hälsingland och utflyttad?
Har du svaga minnen av ord som häler, töckne, cykler och öschker?
Just ny skriver jag på en ny bok och film som jag hoppas att ett förlag vill ha
Grejen är att jag behöver massor av hälsingeord, sådana där som jag glömt, men ändå minns då någon säger den
Hjälp mig utöka min hälsingelista
Har du svaga minnen av ord som häler, töckne, cykler och öschker?
Just ny skriver jag på en ny bok och film som jag hoppas att ett förlag vill ha
Grejen är att jag behöver massor av hälsingeord, sådana där som jag glömt, men ändå minns då någon säger den
Hjälp mig utöka min hälsingelista
Detta är vad jag hittat hittills:
hälsingemål
sarjigt = långtråkigt
Bös = oidentifierbart skräp
Chalur = misstänkt eller misstänksam
Dôrg = spindel
Dôrg vagel = spindelnät
Flokig= stökig
Flurig i håret = trassligt hår
Fäx = ladugård
Gnussa = gnugga, gnida
Huj = hej
Häla = klara av kylan
Illhôgas = jäklas
Joll = strunt
Jollig = löjlig
Karsk = modig, tuff
Kuckerella = sädesärla
Kuse = insekter
La mä = ihop med något annat
Lamä = intill, tillsammans med
Läppli = låt bli
Läre = måste
Motvear = taggar på nagelband
Myche = mycket
Oomkullrunkeligt = något som inte går att rubba
Ostkrokar = ostbågar
Pärer = potatis
Reki = vinglig,ranglig
Rönkvesa = slyna
Sargig = tråkig, tjatig
Skämm = slö
Stavärdigan = ungefär som rejäl
Stutta i = gå in något
Stöss = förvånad, överraskade
Tvörmätt = proppmätt
Örsig = bråkig, jobbig, störig
Känner att det är min skyldighet att fortsätta att lära ut denna fantastiska dialekt på min blogg. Får bara säga grattis till er som läser för det är inte många som får denna chans (hmm undra varför? haha) =) Om du nu sitter och funderar på vad du kan ha missat innan så är det bara att kolla under kategorin: Johanna lär ut…
Here we go again!
1.
Om du ringer till någon hälsing och frågar vad personen gör så kanske du får svaret -Jo ja ä utepå å kollar runt lite já.
På så kallad rikssvenska så kan det översättas tex -Jag är på stan och kollar på lite saker alternativt -Jag är ute på promenad och ser mig omkring. Som ni kanske har förstått så kan et ha många olika betydelser hehe
.
2. Om du frågar någon -Hur är det med dig? Så kan du få svaret: -Nja já är lite knöven já, lite kraslig i halsen och så lå = Jag är lite sjuk, har lite ont i halsen och sådär. Värst logiskt kanske det inte är…? Men men haha.
3. Lite ord:
Gnussa=gnida (i vissa samanhang) som tex om man ska ta bort en fläck från tröjan så gnussar man in tvättmedlet i tyget osv.
Glist = Om en person, ofta äldre, ser lite dåligt med ögonen så säger de Ja sir så slist (stavar som uttalet) =Jag ser så dåligt.
Joll/Jåll=Löjligt/fjantigt. Ex vilket joll/jåll=vad löjlig
t
Plösa=Göra sig av med, slänga bort. Jag plöste bort massa grejer från matbordet före maten=Jag tog bort massa saker från matbordet innan maten
Påt(stavat som uttalet)=På det ex Já tänker inte så mycke påt jag é=Jag tänker inte på det så mycket.
4. Då var det detta med
uttal:
Kex->Kex inte med ch ljud!
(Färgen) bersh->bärs
bebis->bäbis
Sist med inte minst har vi ordet messmör ->Mässsmör inte mes-smör.
Då kanske du tänker att näedå messmör stavas bara med två s… Har du någonsin fått skriva ett ord med tre s eller tre t? Näe precis min lärare och säkert din med hade blivit skogstokig då så argumentet håller inte =) haha
Självklart råder det även delade meningar här uppe också men för det mesta så uttalas e->ä.
Hmm ja vi har sannerligen en skön dialekt =)
Finns säkert hur mycket mer som helst men man tänker ju inte så mycket på det när man bor här och har pratat såhär hela livet ;)
1. En sak som är typiskt oss är att vi säger -er istället för -ar i slutet av verb:
hoppar-> hopper
fikar-> fiker
cyklar-> cykler osv.
2.
Ni förstår vad jag menar ;)
2. Lägger till ett e på slutet av en mening:
Det vill inte jag e.
Det kan inte jag e. Mycket frustrerande för vissa har jag hört :)
3. Gö. Vi säger gö istället för göra.
3. Några ord som är bra att kunna:
Huskigt = När det regnar och det är lite rått ute så är det huskigt väder. Man kan även känna sig huskig när det är sådant väder.
Lurt= Om man tex säger: Aa det är nog lite lurt om det inte är så= Aa det är nog så eller: Aa det skulle inte fövåna mig om det är så.
5. En typisk mening är: Jag vet inte vad jag ska gö jag e= Jag vet inte vad jag ska göra.
En till påminde mig svägrskan om 😉 Det läre ja ju gö= Det måste jag göra.
För att inte tala om helt outbytbara ord som att vara flurig i håret, sitta på hycklerna och vara ohögsam
Översättning.. vara rufsig i håret, sitta på huk och vara lite rädd för skråmt – oj ett till enångersord.. skråmt = spöken/troll/annat bus
Jag häler inte med = jag orkar inte
pärer,potäter = potatis
döra = dörren
Sedan tar vi bort an i slutet på ett ord och lägger till er istället. t ex vantar blir vanter, pengar blir penger.
“Trussade” är Hälsingemål och betyder “pulsa” i snö
prater brätt Hälsingemål han
Så jag åkte te bollnäs
” Va säg du’ fla?”
“Hänne äre sa myche fölk sa man bliirå alleles huggevill…”
(Huggevill! Jag gillart!)
“Hualigen, ä ni järalés alldéles ni? Ja har då inge för å sitta ha mä mä nå fäisbokrüpper hänne på annersia Sverige e.”
(Hela frasen är väl hälsingeaktig men jag har strukut under det som värmer. HUALIGEN sade alltid min Farmor Frida förresten!!!)
“Ja int vet ja va ni anner tyche, män ja tyche då att hälsingemål ä he finaste dialekta som finns!”
“Mään sluta jålla er nö jänter.”
“Haru sitt di annre föningan dö?”
“Änt ä vackert så sä!”
Se snygge frunntimmer. Tror dõ att dõ förstå språke? Se snygge kara. Ha dõ smaka hembränt nångång?
Stöss är hälsingemål betyder förvånad eller kanske nästan chockad
Busjänter
Mäh
Barnong är väl bara hälsingemål för “barnunge”
Dä kliar lite i högerögat, men annars ä dä bra!
Men, va ära du komme mä ra? Ja ha ju precis borste tänneran ja!”
Så ska en törr hälsingepöjk tas!
Men hä ä ju som kyss mä i arsle = någonting är dåligt
Finns hä plass i frysa? = Finns det plats i frysen?
Va ska ru mä töckene te rå? = Vad ska du med det där till?
Hu kömme dä sä rå? = Hur kommer det sig?
Ho ä rå gälen dä där flecka = Hon är ju galen den där flickan
Men deärå själva faan
Rävsov
På hälsingemål säger man ”e” efter negativa meningar. Exempel: ”Inte fan ä han arton e”. Direkt översatt blir det ”Inte fan är han arton inte”.
Rammel betyder skräp
Dit hör till exempel infinitivet måsta, presensformer som han gå och han ropa samt oböjd predikativ i en sats som dom ä trött.[4]
Jag tröck (ja hälsingemål för tryckte..
Mä, seru int dä du
Veckenne gåår ju lite foorlare nu
Lite Hälsingemål igän….öm hä nu går Å läsa…*L*
annarsch så får ni väl höra ätter mä nån söm kan….hehe
Veckenne gåår ju lite foorlare nu då man ha börja jobba halvtii, hä ä väl bra hä, män hälgenne skulle ju kunna vaara lite länger..döm går lu lika forscht döm så hä blir jussöm lite tii te å hälsa på allscht fölke man känner å.
Hade jussöm tänkt Å faara ut på vilosipeeden och pedala på lite, åsså täjje mä kamera utifall hä skulle dyk öpp nå inträssant söm man hade veela haftmä på bild ..män hä ha ju kömma lite mer snö så hä ä väl för halscht på vägen igen
En kan ju höppas att vääre blir varmt i hälga så snöön smälter borscht å vägane blir isfri igän, då kanske hä går å faara ut en sväng på söndan.
Döm ha ju lööva att hä skal bli dyngväär på lördan å idag blir hä bara lugnt för nu har ja haft ett träningspass å bränt lite fläsk……
å hä blev ja trötter tåå…å liite söölskren……så hä blir nog bare slappt åsså kanske nån rektet bráan film te kvällen
Näe gött fölk…..hade nog inge mer å jalla öm just nu..hä blev tomt i skrivarluvan helt plötslet….hehe……
tyckte ja hade en helan bok i huuve män ja kömme väl tebaka mä nåran sääne.
ha en goan hälg allihopa
Möra = God Morgon på hälsingemå
Jaha, äru och handlar?
På gymet: “Jaha, tränar du här du?”
“e” istället för “eller” .
Men du” när dom inleder en mening. Åsså är d:et i “du” lite retroflext, alltså tungan är lite bakåtvikt som den är när man säger t.ex. “bord”
“Ska du´nte gå ut ikväll du e?”. Här ska e:et ska vara kort och uttalas som det gör i t.ex. “fest”.
ja vänter på däg ja
jag gillar´t inte
Dass toalett
Så “det sket sig”
Hänne – Här
Dänne – Där
Bakaför – Bakom
Bara – Barnen
Klöpp – Klippte
Tröck – Tryckte
Röck – Ryckte
Mös – Myste
Dä funkant – Den fungerade inte
Däbintnå – De blir inget
Djickent – Det gick inte
Dä gånt – Det går inte
Haru fått nårå ? – Har du fått något då?
Vaärämärä ? – Vad är det med dig?
Tjöföbi – Kör förbi.
Dähönthit – Det hör inte hit
Vajörö – Vad gör du
Jörä durå – Gör det du istället.
Äffö tröket – Det är för tråkigt
Vant anmä ? – Var han inte med ?
Däjönt nå – Det gör inget
Du skant tro pån – Du ska inte tro på honom
Jönt påäng gång – Gör det inte på en gång
Fålase – Får väl se
Fickint – Fick inte
Dön ditan – Slå till den
Tainurå – Ta i nu då
Rätutan – Räta ut den
Bääsch – Beige
Chäf – Chef
Läcker -Något läker t.ex. vattenkran
Nåre/nåra – För få/Några
Änte – Är det inte
Varåra – Varför då
Jånst – Nyss
Fånt – Får inte
Följa te väx – följa halva vägen
Glåma -Titta
Setat-suttit
Förstog-förstod
När han beställde sa han ” jag ska ha köttbullar, och lingonsylt lamä”
Lamä-med
Mä gelä nö innan dä händer nå!
Vörte(varit)
Åcken då’rå 🙂
Ja lärer också gå å lägga mäg nu, om ja ska örska öpp i mörabitti.
Olle Hall har skrivit dikter på hälsingemål I JONST OCH JAFFES
Vestlund, A.: Två historier på hälsingemål (1931)