Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gårdenArchive for the ‘Dagboksinlägg’ Category
Barnen tittar på barnteve medan jag googlar på hälsingland, författare och annat.
Jag har sovit 1 1/2 timme inatt och är lite pömsig.
Anledningen till att jag inte sov var att nätet slukade mig totalt. Surfade vilt på olika sajter och letade ord på hälsingemål.
Har hittat delar som ska in i manuset och har svårt att hejda mig.
Idag ska vi till Vildmarksmässan och busa.
Sedan har jag bokat kvällen och natten med datorn för att skriva ned allt jag hittat, eller i alla fall så mycket jag hinner.
Det här med att skriva är som ett gift…släpper mig inte två sekunder, och jag mår så förbannat bra då jag får skriva, falla in i andra världar, andras hjärnor och fantisera vilt.
Ha en underbar dag
Kramar
Det blev ett positivt besked hos arbetsförmedlingen idag.
Min favoritgubbe jobbade. En lite knarrig framåtböjd man från övre Norrland som är urtrevlig och fylld av värme för dem han jobbar mot.
Han visade mig ett papper där det stod att jag blivit godkänd att få aktivitetsstöd ett år, men de har inte hört av sig till mig. Hm…
Nåväl, det här innebär att jag kan varva ned några kilo och söka jobb som förut, men nu rapporterar hur det går till försäkringskassan istället för arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna har inte kastat sig över mig förut, och lär inte göra det nu heller.
Jag hoppas att Peter kan anställa mig, men framför allt att skrivandet ger resultat…stora sådana.
När jag passerade Maxi ICA svängde jag in för att hämta katthalsbandet jag glömde här förra gången. Jag är en bra kund, betalar och lämnar kvar. Ha, ha
Nåväl, som vanligt fastnade jag på bokavdelningen och inhandlar en som handlade om incest, och hm…tre till, bland annat Leif GW Perssons senaste.
Vid en snabb bläddring i den såg jag att han gödslade med ordet hade och bara måste köpa den för att kolla hela boken.
Just ordet hade har jag använt i överflöd i min bok TRE ÄNGLAR OCH TRE MIRAKEL, något jag själv stör mig på idag, då jag blivit bättre på att skriva.
Precis i detta nu sitter jag inne på Tumba centrum bekvämt tillbakalutad på ett cafe med en chokladboll och en cocacola.
Eftersom jag haft huvudvärk flera dagar, men inte varit sjuk tänkte jag kolla synen.
Sist jag gjorde det var för tre-fyra år sedan. Specsavers hade en tid om en timme, så det är nog meningen att jag ska dit. De lär vara bland de billigaste idag.
Sist jag var till en optiker blev det dyrt, jättedyrt..rättare sagt 5000 spänn.
Just nu försöker jag lära mig att skriva ska istället för skall, och la istället för lade. Det är inte lätt att lära om, men jag måste väl. De flesta böcker har ändrat, förutom Minette Walters som håller fast vid det gamla.
Missa inte hennes ISKÄLLAREN förresten, både som film och bok. Den är allt man kan önska…och lite till.
Nu tänker jag gå in i en elak seriemördares hjärna, eller…är han verkligen elak?
God morgon!
Vaknar med migrän som sakta försvinner under tiden som jag förser ungarna med frukost, och försöker medla mellan mina dramaqueens som än gråter än skrattar.
Till min stora förvåning lyckas vi med konststycket att åka iväg halv åtta som vanligt, men då är stämningen något upprörd i bilen eftersom Razmus inte får sitta fram.
När vi kliver ur på parkeringen sätter Lilleman igång. Han ska ha en leksak med sig, alltså SKA HA till varje pris, och jag är stenhård.
Till slut tar jag helt sonika saken ifrån honom och lyfter ut mitt lilla hjärtegryn som är arg, så arg.
Ilskan försvinner så fort vi stängt bildörren, och vi går i samlad tropp till skola och dagis.
Känslan att gå med dem är fortfarande sådär pirrande lycklig. Jag brukar nypa mig själv ibland för att fatta att jag har tre underbara något busiga ungar.
När jag lämnat av Lilleman, pussat på honom sisådär tio, femton gånger, och pratat lite strunt med personalen, tar jag mitt pick och pack och åker till Hallunda, till arbetsförmedlingen.
Det är nämligen så att jag måste rapportera en gång i månaden hur det går med mitt jobbsökande.
Behöver jag tala om att kurvan går brant nedåt? Det finns inga jobb för mig. Eller utbildningar som är okej för arbetsförmedlingen.
Nu när jag blir utkastad/utförsäkrad från A-kassan tänker jag inte längre vara med där, och tänker istället försöka få ett halvtidjobb som ledsagare till gamla och sjuka eller nåt.
Igår blev inte en enda rad skriven i manuset och jag hade nästan ångest då jag lade mig med blixtrande huvudvärk. Förbaskade skalle som vägrar samarbeta.
Peter tror att jag måste ha starkare glasögon så jag ska kolla upp det idag hos Specsavers. Men jag vill ju inte ha glasögon på heltid trots att jag nog har behovet.
Operation kan jag tänka mig, men det kostar pluring, massor av pluring.
Nu är det dags att puffa, sedan stänga ned internet och jobba på manuset.
Ha en underbar fredag
Kram
Migrän…hela dagen med början i arla gryning.
Skrev räkningar
Åt smärtpiller och svor
Och på eftermiddagen åkte jag in till city för att träffa skrivvännerna på Amy´s cafe.
Hon serverade underbart god kycklingsoppa och vi nästan flöt bort eftersom det var dövarmt i lokalen.
Tjejerna droppade in en efter en och vi diskuterade…allt. Lektörer, manus, noveller, bra böcker, dåliga böcker, karaktärer och mycket, mycket annat.
Tiden gick alldeles för fort.
Hemma halvsov Peter i soffan framför en film med min favoritskådespelare Matthew McConaughey och där blev jag fast. Ha, ha
Inatt skrev jag bara till tolv, men då hade jag hittat så många saker att jag var nöjd ändå.
Jag diskade det som översvämmade diskbänken och hämtade ved, sedan tog jag ut hundarna och lade mig.
Äntligen börjar det bli varmare i vårt rum, men fortfarande ligger jag på en filt, har en över mig, sedan täcket och ytterligare en filt. Det är rätt koschligt att ligga sådär.
Idag skall jag skriva på manuset, kika på jobb och ta ut voppisarna på promenad. Tyvärr ligger det tjocka sjok av is över tomten, och delvis i skogen, så det gäller att hela tiden hålla reda på var man sätter fötterna. Längtar tills våren då man inte behöver ha en massa kläder och halka omkring med risk att fläka sig.
När jag kikar in på facebook ser jag att Elisabet Norin skriver att hon kan tänka sig att ha en dagkurs i närheten av Stockholm.
Elisabet letar ett ställe med god mat och bra lokaler med möjlighet att ta sig dit utan bil. Några förslag?
Är det förresten fler som vill vara med?
Elisabet Norin har skrivit boken TRE ENKLA REGLER finns inte
|
En Romanskola som du enkelt tar till dig. Fylld av övningar, förklaringar och massor av instruktioner.
Den ligger ständigt inom räckhåll på mitt skrivbord tillsammans med två andra så kallade biblar jag använder i mitt skrivande.
Min lilla skrivarhörna har blivit alldeles för liten för mig, och alla researchböcker har tagit över bokhyllorna. Förhoppningsvis får vi klart gäststugan i sommar så jag kan flytta ut dit, men saken blir inte precis bättre av att jag är arbetslös och åker ut i nada den 14:e mars då mina a-kassedagar tar slut.
Verkligheten är att jag inte drar in några pengar till vår familj, och ibland känner jag mig ganska värdelös. Tre barn som ständigt är sjuka lockar inga arbetsgivare, och just nu är det inte högsäsong för Peter så att jag kan jobba till honom.
Det är nog tur att jag inte ligger åt det depressiva hållet och gräver ned mig då arbetsgivarna inte ens hör av sig för att säga nej. Idag vill de bara ha kvinnor under 35 år, singel och barnfri.
Drömmen är att kunna jobba hemifrån med något. Gärna skriva.
Nä, nu skall jag göra lite nytta här hemma. Hänga tvätt och byta lakan i sängarna.
Ha det gott
Kram
Ha det gott
March 7th, 2012 by Anitha Östlund Meijer
Bloggstafett-svaret på vad en filmproducent gör-gestaltning
Inatt skrev jag tills klockan ett, umgicks sedan, läs såg på teve med mannen tills två.
Det är alltid bäst program på natten har vi konstaterat och suttit glosögda ända tills morgonen ibland bara för att vi hittat en så bra film. Lite kämpigt när klockan ringer sex, men det fungerar.
Idag hittade jag detta på Desiree Fredlunds blogg.
Det skall bli bloggstafett den 8 mars till kvinnors ära, och på hennes sida hittar du alla länkarna.
Nästa sak jag hittar på nätet är en artikel plus film om vad en filmproducent gör, men även länkar till produktionsbolag
Just nu ligger mitt filmmanus på vänt, men snart så kör jag igång igen.
Tänkte köra igenom pärmarna med minnesanteckningar från tiden på filmmanusförfattarskolan och gå igenom boken ATT SKRIVA FILMMANUS av Fredrik Lindqvist.
En bok som jag förövrigt rekommenderar starkt. Den har blivit min lilla gula bibel.
Just nu läser jag väldigt mycket böcker om litterär gestaltning för att lära mig allt om det.
Jag har hittat en bok som heter just Litterär gestaltning och en annan som heter Skapande skrivande. Båda är fulla av tips som jag sparar i hjärnan.
Annars har jag mest läst böcker om mördare, om barn utsatta för övergrepp och psykologiböcker av alla de sorter.
Nu har värmen kommit i huset och jag skall sätta mig med manuset igen. Idag är det tänkt att jag skall skapa en sjukhusscen.
Ha det gott
Kram
Plötsligt känner jag mig mer eller mindre tvingad att tillbringa all ledig tid vid datorn med manuset. Att Kabusa sa okej till att titta på mitt manus sporrade mig och la lite press på tidsfaktorn.
Inatt skrev jag tills sent igen, men hann umgås lite med Peter innan jag somnade. Det är inte vanligt, jag lovar. Kvällen innebar en sexscen och några andra rätt allvarliga saker.
Idag har jag varit med Zabine till tandläkaren, och dessutom hunnit handla, men glömde några saker på bandet efter att jag betalat dem. Ekorrarna fick mer nötter och hundarna mat.
Jag gick i andra tankar och glömde helt enkelt att kolla om allt kom med.
Jag har skrivit på manuset idag, men också kollat efter jobb alternativ utbildning.
Just nu lockar det mig att gå skrivutbildning på distans, men jag vet inte. Velar och funderar på om jag verkligen hinner med det.
Arbetsförmedlingen har inte hört av sig, och den 14 mars är min sista A-kassedag. Hm…
Av flera hundra jobb som jag sökt har bara två företag hört av sig för att berätta att de tagit någon annan.
Det känns tröstlöst just nu på den fronten.
Jag älskar mina tre barn, men just nu står de ordentligt i vägen för att jag skall kunna gå vidare i yrkeslivet. Men jag deppar inte utan ser det som att Ödet bestämt att jag skall skriva.
Idag köpte jag en luskam för första gången i mitt liv.
När vi kom hem kammade jag Zabine som säger att det kliar i huvudet. Det enda som syntes var mjäll, och nu får hon bada och tvätta håret med mjällmedel.
Nu är det förresten snart dags att skicka ut mitt manus till testläsarna. Skall bli mycket intressant att höra vad de säger.
Nu stänger jag internet igen, ställer mig och diskar, fixar käk, lägger sötungarna och skriver ännu mer.
Ha det gott
Kram
Argh! Bläh! Usch!
Min skrivkväll gick käpprätt åt skogen, och istället ägnade jag den åt fakturor och annat oroligt.
Plötsligt var klockan alldeles för mycket, och med sorg i sinnet packade jag ihop datorn och lade mig med en kurrande Zally nära ansiktet.
Då fick jag en ide´angående manuset och studsade upp så fort att katten blev rädd och rusade iväg.
En mycket viktig grej hade dykt upp i huvudet, och för att inte glömma skrev jag ned skeendet på ett anteckningsblock.
Sedan…kunde jag sova.
Det är underligt att hjärnan inte kan slappna av ens två sekunder från manuset, och nu är jag ju ändå på slutfasen innan redigering.
I morse var det segt som gammal tuggummi här i huset. Peter försov sig en timme, det tog trettio minuter att få upp tre urtrötta barn som sedan inte ville klä på sig, och absolut inte äta frukost.
Tur som var så var inte jag fullt så trött, och efter en kort promenad i skogen med hundarna dukade jag, tog fram barnens kläder och tvingade upp den ena efter den andra.
Och jo då…vi satt i en igloobil klockan 7.30. Frusna in i själen med en darrande valp till sällskap.
Jag tränar Zenta på att åka bil just nu, och ibland går det superbra, ibland ligger hon som ett asplöv tätt intill sätet.
Hampuz kompisar tog emot honom med öppna armar, och jag fick tillbaka ett vältummat, kaffedränkt exemplar av min bok TRE ÄNGLAR OCH TRE MIRAKEL
Tanken är nu att använda den och mina andra dagboksanteckningar för att göra en roman om det som hände. Peters svek och alla andra detaljer som aldrig skrevs ned förra gången är just sådant folk vill läsa om sägs det. Jag har fått hans tillåtelse att dra honom i tjäran och rulla honom i hönsfjädrar. Det som gjordes då är (nästan) förlåtet och glömt, men inte gömt.
Nu kära vän skall jag packa ihop internet och sätta mig med manuset Hat och en gnutta kärlek igen.
ha det gott
Kramar
March 4th, 2012 by Anitha Östlund Meijer
Familjedag på fel ställe-hamsterkinder puts väck efter tjugo år
Ibland kan livet krångla till sig på ett eller annat sätt, och ibland…beror det på människor i ens omgivning.
Idag åkte vi med bilen till Tumba, ställde den på parkeringen och tog pendeln till Älvsjö för att gå på Vildmarksmässa.
För barnen är det ett stort äventyr och de har mycket svårt att stå stilla.
Peter betalar inträdet och vi skriver små lappar att sätta på ryggen på ungarna ifall de behagar smita från oss, och inte hittar tillbaka, sedan går vi in i lokalen och konstaterar att det ligger en hel massa båtar, och många montrar är fyllda av speciella segelkläder.
Fundersamt tar vi oss genom hallen till nästa och hittar…ännu fler båtar.
Vi kikar in i några och jag börjar bli mer än lovligt rastlös. Båtar är fina, men i nuläget har vi inte ens råd med trappan som går upp i dem.
Jag vill till Vildmarksmässan och busa med ungarna.
Peter går iväg för att fråga var utställningen är…och kommer tillbaka med långt ansikte.
Mässan vi vill gå på börjar på…tadah…onsdag, och håller på nästa helg.
Razmus grät av besvikelse, och jag var väldigt nära att gråta jag med. Hade ju bespetsat mig på alla roliga saker vi skulle göra. Klättra på väggar, åka kanot, hugga med yxor mm mm.
Vi försökte rycka upp oss och gå runt i montrarna, men jag var uttråkad så uttråkad att jag likt en tjurig femåring satte mig på en trappa och tjurade medan Peter och ungarna gick in i båt efter båt.
Zabine stackarn lyckades med konststycket att få en dörr i huvudet och fick en rejäl bula.
Efter några timmar hade jag lessnat totalt och tänkte att om inte vi går nu, så gör jag det.
Som tur var är Peter smart, och lyssnade på mig.
På hemvägen plockade vi upp Rita som skulle komma på besök.
Väl hemma lagade Peter mat medan jag visade Rita filmsekvenserna från polisskolan där jag var med. Nätet segade, och det blev många svordomar innan vi gått igenom filmen.
Hennes reaktion var att jag pratade annorlunda inget annat. Hon tyckte att jag var mig lik, förutom hamsterkinderna som försvunnit, och rynkorna som tillkommit.
Efter maten sövde vi ungarna, och Rita gick hem.
Nu sitter jag här framför datorn och laddar för en skrivkväll, men först jobb. Peter skall nämligen ha hjälp med att skriva fakturor.
ha det gott
Kram
God morgon
Inatt skrev jag på manuset samtidigt som Peter tittade på film på tv.
Mitt i natten ändrar han kanal, och jag känner igen rösten på en man som pratar.
Det är från dokumentären Polisskolan som spelades in tidigt nittio-tal.
Jag var 24 år och relativt nyinflyttad i Stockholm, och sökte som polisaspirant.
Tänk dig nu en tjej som är enormt blyg inuti, men med kaxig attityd och utseende så har du fångat mig.
Kika in på svt play och gissa vem som är jag. Ledtråd: Vita slingor
Vi lade oss inte förrän fyra i morse, och redan klockan sju väcktes jag av valpen som absolut ville ut.
Nu har jag startat en brasa i kaminen och barnen tittar på tv.
Nu skall jag visa dem hur mamma såg ut 1991, och se vad de tycker.
Lite senare idag åker vi iväg på Vildmarksmässan och härjar runt, men först skall Peter jobba lite, och jag med.
Ha en härlig söndag
Kram