Veckan har gått som ett jehu och jag har knappt hunnit sätta mig vid datorn för alla måsten. Men nu äntligen fick jag en liten stund över och hann knappa ned några ord. I torsdags gick jag på kurstillfälle två, och som vanligt lärde jag mig massor av vår lärare. Till exempel det här: Ett […]
Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gårdenArchive for February, 2013
Det första Lina såg var en ålderdomlig bok med trasiga hörn och brunt krackelerat omslag.
Ola tryckte på dörren så hårt han orkade men den rörde sig inte en enda millimeter. Ola tittade ut genom fönstret och såg att snön täckte trappan och halva dörren.
Grinden stängdes mitt framför Olas näsa. “Varför gör du så här?” skrek in i kameran som var placerad högt ovanför hans huvud. “Jag vill bara prata med dig.”
Idag smet jag iväg från Peter och barnen igen. Klockan var sju och jag hade kunnat ge en miljon för att få ligga kvar i värmen. Men så var det inte och jag tutade iväg till mitt extrajobb. Som vanligt skurade jag toaletter och fick sedan hjälpa till med att göra sallad. Klockan halv tolv […]
Jonas lindade den tjocka rutiga plasten runt Rita och knöt ihop både vid huvudet och fötterna.
Morgonen började som vanligt med att jag nästan fick dra ur barnen ur sängen. Alllrahelst Lilleman som är en riktig tröttmössa. Jag hann väcka honom fem gånger innan han äntligen masade sig upp och joinade oss vid frukostbordet. Jag sticker ju tidigast av all nu när jag jobbar på reningsverket. Klockan var exakt sju då […]
“Jesus människa, ska du skrämma vettet ur mig?”ropade Fredrik och backade från fönstret som slängts upp för att lämna plats åt en svartklädd pojke i femtonårsåldern. “Det är dumt att lämna något öppet när det är Halloween”, sa ynglingen och hoppade ned från fönsterbrädan.
Idag har jag dammsugit och svabbat golv i sex och en halv timme. Det var ett extrajobb som jag skulle få introduktion till, men blev mer eller mindre tvungen att starta på stört eftersom flickan som skulle städa var sjuk i influensa. De som jobbade där var urgulliga och jättetacksamma att jag kunde hjälpa dem. […]
“Tre centimeter till så är du där” viskade Petra och lyste med ficklampan på röret. “Akta knivarna. de kan säkert skära av dig handen om det vill sig illa.”