Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv

Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården

Archive for May, 2013

May 18th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Trädgård-busiga barn-eurovisioncontest

Idag och igår har jag jobbat stenhårt med att renovera en trädgård. Jag har faktiskt legat på knä och dragit upp tjugocentimeterlånga grässtrån som klistrat sig mot marken. Och detta har skett för hand. Det har varit svettigt och jobbigt men resultatet är glimrande och en av anledningarna att jag älskar mitt jobb. Peter har […]

May 18th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

En början-332

Det rykande berget hade vaknat. Tomtom och Sandy stod nedanför och tittade upp mot gnistorna som kastades flera meter upp i luften och sedan landade med ett högt fräsande i djungeln nedanför. Tomtom var rädd. Morfar hade berättat om hemska Mali och gudarna som blev arga när människorna lät bli att offra gåvor. Men Tomtom hade […]

May 16th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

En början-331

“Skynda dig”,skrek Benny. “Jag försöker men skosnöret har gått upp”, flämtade William.Killarna hoppade upp på det trasiga stängslet och hävde sig över det.“Jäklar vad arg han blev”,skrattade Benny och borstade av knäna. “Såg du att han tänkte ta fram geväret han förvarar under disken?”Det hördes hundskall och upprörda röster på andra sidan staketet

May 15th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

En början-330

“Rappa på nu”, skrek mannen och ven med piskan över ryggen på den magra, äldre gubben. “Inga fina fasoner. Du är drägg och ska lyda mig.” Gubben stapplade fram med kryckan i ena handen och repet från vagnen i den andra. Han lutade sig framåt för att få mer kraft och blängde surt på fångvaktaren. […]

May 14th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Smälter ord-bokför-redigerar

När jag vaknade i morse hörde jag att det droppade på taket. inget vilt droppande, nä bara dripp, dropp, dripp, dropp. Jag väckte barnen och Peter sedan åt vi frukost. Eftersom vi inte skulle jobba hos min kund idag körde jag barnen till skolan. Lilla Zabine gick som vanligt in med Hampuz till dagiset och […]

May 14th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

En början-329

“En hemhjälp?” utbrast Emil och stoppade in en snus under läppen. “Såna trodde ja inte existerade längre, men…jo, jo, visst kan jag ta emot en sån om det behövs. Förresten så klarer ja mäj perfekt utan kvinnfolk i stugan. Helt dum i huvet har ja inte blitt än inte.” “Snälla herr Arvidsson. Det är för […]

May 13th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Trasigt tak och envis luftrörskatarr

Inatt sov jag inte ett dugg. Istället låg jag och räknade timmarna. Tittade på de röda siffrorna på klockan med jämna mellanrum. Behöver jag säga att natten var extremt lång? Min kissekatt kom och lade sig kurrande vid mitt ansikte. Det var som om hon kände på sig att jag mådde dåligt. Om inte annat […]

May 13th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Ett bra slut

I förrgår tittade jag för omväxlings skull på en film. Den handlade om en kille vars barn och kvinna blivit mördad av en man. Killen vill naturligtvis hämnas och hela filmen bygger på det. Och, jodå…den är bra. Ibland äcklig. Manusförfattaren visar bland annat hur en man drar piercingringar rätt ut ur huden utan att […]

May 13th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

En början-328

Vintrigt landskap. Fotspår som ledde ned till fiskeboden. Det var allt jag fått reda på av Mattias och de andra. “Du har aldrig några problem att hitta på saker. Skriv en film med mycket action och blod. Resten fixar jag och grabbarna”, hade han sagt och lagt datorn på bordet.

May 11th, 2013 by Anitha Östlund Meijer

Trädgårdsdags-surfplatta-studsmatta

Tänk att barnen väljer bort att kliva runt i vår trädgård och hjälpa mig. Jag fattar inte att de hellre sitter hoptryckta i soffan framför skärmen och spelar det ena efter det andra spelet. Jag har sagt det förut och säger det igen: fostrar vi spelmissbrukare? Eller, är det bara en naturlig utveckling som jag […]