Du vet sådana där gånger när tangenterna trycks ned av sig själv. Där är jag nu. Filmen är så påtaglig att jag nästan kan ta på den, och prata med karaktärerna. Min mage åker samma berg och dalbana som Charlie, ser det hon ser, och berörs trots att jag står utanför och tittar in på […]
Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gårdenArchive for March, 2012
March 21st, 2012 by Anitha Östlund Meijer
Skrivprocessen- jag grät och skrev, grät och skrev-sluttampen
Inatt har jag skrivit så fingrarna blev stumma, du vet sådär att det sticker i dem. Det gick så himla bra, och jag ville så gärna komma till slutet, knyta ihop manuset och lägga det klart på bordet. Eller klart är det absolut inte. Mycket finlir återstår, och redigering…oj,oj vad mycket som är kvar. Jag […]
Rutiga gardiner rör sig sakta i vinddraget från det öppna fönstret, en kaffekopp skymtas, en påbörjad stickning. Ett par nyfikna ögon blickar ut över gården, letar efter spår Efter livet som nyss börjat, sonen som just fötts, mannen som aldrig kom hem igen. Ådrorna på händerna är spröda och ser ut som långa blåa vägar, farbara […]
Efter att jag lämnat av tröttmössorna for jag snabbt hem och kollade mejl, sedan stängde jag ned internet och skrev, och skrev, och skrev. Det gick super. När klockan var halv tre for jag till skolan och hämtade ungarna. Razmus satt under ett bord och grät när jag hämtade honom, och efter lite lock och […]
I morse hade jag en riktig dramaqueen här. En kille som stortjöt om än det ena än det andra, och vägrade kliva upp och äta eller klä på sig. Efter mycket stök fick jag in honom i bilen och åkte till skolan, där Lilleman kopierar storebrors uppvisning inne på dagis, men stoppas av mig genom […]
“Du min lilla vän är snart tio och borde veta bättre.” “Men…jag…”, sa Lasse och böjde huvudet ned mot bröstet. “Om jag lämnar dig och dina vänner hemma ensam i tio ynka minuter så borde du klara det. Inte sant?” “Mm…men…” “Inga men, jag litade på dig Lasse, litade på dig. Nåväl, nu samlar du […]
Som snart femtioårig kvinna med tre småbarn ser arbetsmarknaden nattsvart ut. Det är nog bara så. Jag har sökt flera hundra jobb, både sådana i arbetsförmedlingens tidning och sådana som jag klivit in till och frågat. Det vanligaste svaret är nej, du är överkvalificerad, och vi har inte råd att anställa dig oavsett din kapacitet. […]
Vem är du som kastar första stenen? Så dåraktig kan du väl ändå inte vara? Vem som helst kan se att rosen är röd, och känna att den doftar. Eller ljuger dina ögon, kanske rosen är cerise, eller till och med rosa? Och doften av den kan likaväl strömma genom dina näsborrar från min hud. […]
Som du kanske läst har jag fallit till föga och införskaffat en Iphone. Men i morse började problemen. Hur sätter jag i Sim-kortet? Efter lite googling hittade jag svaret, och förstod direkt vad den lilla specialnålen i lådan var till för. Nackdelen är att mitt simkort nu blir alldeles för litet för att använda till […]
Det var tyst i barnrummet, alldeles för tyst enligt min mening. Jag smög försiktigt mot det tittade in men såg ingenting. Då hörde jag viskningar. “Inte för mycket Bea…bara lite…” “Sitt still, du rör dig för mycket, det blir snett.” “Sch mamma hör oss.” Naturligtvis smög jag närmare och kikade in i den hembyggda kojan […]