Det här skulle bli mitt livs största äventyr, det var jag fullt övertygad om. Vad de andra tyckte struntade jag i. Nu gällde det att hänga på mannen som stånkande tog sig högre och högre upp på berget. Luften var tunnare här det kändes redan jobbigare att andas.
Anitha Östlund Meijers skriv och islandshästliv
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gårdenArchive for January, 2013
Långsamt hittar vi tillbaka till en nästan normal vardag. Peter har föräldraledigt och avlastar mig med ungarna. Vi tittar mycket på film och igår låg filmen Dark Water från författaren av The Ring i apparaten. Den här filmen har jag sett förut, för länge sedan. Den kom ut 2005 och har många år på nacken, […]
Jag var sex år och mitt hår kortklippt efter att mamma tröttnat på att jag ständigt drog ur flätorna. Jag hade rödrutiga stickiga byxor och en vit silkespolo. Över det bar jag en röd täckjacka som hade vita och röda ränder på muddarna. Solen sken och grusvägen utanför vårt hus var fylld av små gropar […]
Mormors rosor var heliga för mig. När jag såg att någon knäckt av flera av de gröna stänglarna beslöt jag mig för att vakta dem. Natt efter natt satt jag vid köksfönstret och väntade, tills en tidig morgon då två småpojkar kom in i min trädgård. Nu skulle de minsann få, tänkte jag och hämtade min […]
Flåsande tog jag mig förbi både den som var trea och den som var tvåa,Med en kraftansträngning drog jag av mig tröjan och slängde den i diket.
Hur var ditt nyår? Vi hade en hemmakväll med Monopol och film på schemat. Vid tolvslaget gick vi upp till grannen och skickade upp ljuslyktor i vitt och rött. Ett underbart alternativ till raketer. Barnen hade fått miniraketer som de skickade upp med jämna mellanrum. Efteråt gick vi hem och åt chokladpudding, Barnen var trötta […]
Edit öppnade dörren och skyndade sig uppför trapporna, ställde väskan på golvet och väntade. Skulle han komma? Löften är till för att hållas, tänkte Edit och tog upp mobilen. Jag kanske ska ringa och påminna den jäveln om min existens?